• Historia


    Ni kan väl historien om, VSK?

    Av Peter Eriksson

    Lägg märke till att bilderna är klickbara och även kan innehålla
    mer information.

    Västerås SK:s klubbmärke

     

     

    Västerås Sportklubb bildades den 29 januari 1904 inför ett 30-tal ungdomar
    (många tidigare verksamma i nedlagda ”Vännerna”) i köket
    på dåvarande Folkets hus på Blåsbo.
    Men för att inte gå
    händelserna i
    förväg började allt med att en blott 16-årige yngling vid namn
    Krispin Svärd propagerade för en
    klubbsatsning bland sina arbetskamrater på Keijsers
    Metallfabrik. När fler intresserade stöttade Krispin Svärd kallade man
    till en sammankomst:
    ”Vi hade valt köket som
    samlingslokal men borde ha satsat på något mera rejält.
    Jag kom i sista stund och fick nöja mig med en plats i trapphuset”
    ,
    berättade den då fyllde 17-årige initiativtagaren, Krispin Svärd.

    (Källa: ”Arosidrotten 1000 år”, sid. 45-46).

    Krispin Svärd valdes till kassör och blev också en av VSK:s första stora
    idrottsmän med långdistanslöpning som mest meriterande gren.

    1907 lämnade Krispin Svärd Västerås för Stockholm och senare Södertälje.
    Det hindrade dock inte Svärd att på VSK:s jubileumsfest och 70-årsdag
    finnas på plats.

    87 år ung …

    Krispin Svärd var en riktig renlevnadsmänniska som höll efter
    sina klubbkamrater både när det gällde alkohol
    (uppträdde någon berusad i VSK blev han struken!), tobak och svordomar.
    Han levde som han lärde och dog alldeles före sin
    100-årsdag i Södertälje.
    Artikel
    om Krispin Svärd: ”Hos honom föddes idén om VSK.”

    Grundarna av VSK var Krispin Svärd,
    Ivar Andersson ¹) och
    John Lööf.


    John Lööf, Krispin Svärd och Ivar Andersson

    På VSK:s 50-års jubileumsfest träffades de här tre klubbstiftarna.
    Från vänster John Lööf, Krispin Svärd och Ivar Andersson.

     

     

     

     



    Karl Emil Ohlsson

    KARL EMIL ”KEO” OHLSSON

    EN MÄRKESGESTALT!

    Sommaren 1904 invaldes en medlem i VSK som
    skulle sätta ”spår efter sig” mer än de flesta, men
    inte som aktiv eller ledare utan som konstnär.

    Karl Emil Ohlsson hette han, Stockholmare av födseln men Västeråsbo
    sedan barnaåren.
    ”Keo” – som han kallades – var ritare på ASEA och
    kom in i VSK som 18-åring tillsammans med några arbetskamrater.

    Hans relativt svaga kroppskonstitution gjorde att han inte deltog aktivt
    i idrotten, men när kamraterna spelade fotboll agerade han gärna
    linjeman. Bäst trivdes han dock när han fick teckna.

    Det blev också som tecknare han försökte sin lycka i Stockholm, dit han
    flyttade 1908 tillsammans med sin bäste kamrat Albin Isaksson.

    Det speciella med Keo var att han ritade både vårt
    klubbmärke (VSK-märket i begynnelsen var en grön femuddig stjärna)
    och vår medalj. Den senare förekommer inte som pris i dag,
    men var tidigare mycket attraktiv.

    VSK:s klubbemblem är enligt mig det kanske snyggaste i
    hela Sverige!
    I dag i juli 2000 uppskattar jag att ungefär 40 st.
    har låtit sig tatuera in VSK:s klubbemblem inklusive jag själv ;-)

    Västerås stadsvapen
    Västerås SK:s klubbmärke

     

     

    Klubbmärkets utformning har sin speciella historia.

    Västerås stadsvapen har fått lämna idén till det grönvita
    mittfältet. Stadsvapnets ros har dock utbytts mot VSK:s
    stiftelsedatum.

    Det ”dubbel T” som bildar det vita fältet i
    märket är alltså en ombildning av det ”M med
    tak” som finns i stadsvapnet. Ett tecken som vållat mycket diskussion.
    Många forskare anser att det är en sammansättning av A och M som skall
    betyda Ave Maria. Detta kan motiveras av att Maria är stadens
    skyddshelgon och att domkyrkan är en Mariakyrka. Rosen är också en Maria-ros.
    Tecknet finns för övrigt i domkyrkans sigill som tillkom senast 1291.
    Totalt är emellertid VSK:s klubbmärke en ”Keo-produkt” och det är så
    vackert att hans minne är väl värt att bevaras.

    Tyvärr avled ”Keo” redan 1911 annars hade hans namn säkert blivit
    betydligt mera känt än som nu är fallet. Hans många gånger Albert
    Engströms-inspirerade teckningar förekom bl.a. ofta i Söndags-Nisse
    och Strix.
    Källa: Keo och informationen om
    klubbmärket är från VSK:s jubileumsnummer 1904-1974 ”Heja Sport”

    VSK-märket i begynnelsen

     

    VSK-märket i begynnelsen var en grön femuddig stjärna.

    Erik Klingvall berättade i VSK:s jubileumsnummer 1904-1974
    ”Heja Sport” att IFK som bildades 1898 hade valt en blåvit
    fyruddig stjärna. VSK ville då inte vara sämre så man klämde dit
    en extra stjärna och valde grönt …

    FOTNOT: Erik Klingvall kom in som VSK-medlem sommaren 1904.
    1974 till jubileumsnumret hade han varit medlem alla 70 åren – då var
    han 88 år ung …

    Klingvall gifte sig 1908 och kunde då inte fortsätta med idrotten.
    Folk på den tiden var avigt inställda till idrott. Ungkarl och halvidiot
    gick väl att stå ut med. Men gift och helidiot var för mycket
    av det goda … ;-)

     

    Apropå VSK:s färger och klubbmärke

    Föreningens färger är grönt (nr 347) och vitt.

    Föreningens märke utgörs av en sköld med datum och årtal för
    föreningens bildande i enlighet med de ursprungliga stadgarna
    (1904-01-29).
    Märket ägs av VSK administration.

    I specialklubbarnas tävlingsdräkter som fastställs av VSK A:s
    styrelse ska ovan nämnda färger och märke ingå.



    Fotbollsarena på Djäkneberget

    På Djäkneberget spelades de första riktiga fotbollsmatcherna i Västerås.
    Här ses två av stadens första klubbar just på den arenan 1905.
    IF Hoppet försöker försvara sitt mål när VSK:s andralag i tvåfärgade skjortor
    går till anfall. Matchen slutade 2-2. Foto: Erik Klingvall.


    Antalet VSK-medlemmar var 1906 71 st.

    1913 passerade man 100.
    Sju år senare var det snudd på 300.

    1929 var det 361 st.

    Men först 1948 passerades 400-strecket.

    1904 började VSK-are att mödosamt släpa upp slaggsten från hyttan nere
    vid Mälaren för att bygga en materialbod på Djäkneberget.
    Boden kom att ersätta den första som var Olséns vedbod på Hållgatan.

    Det första bankkontot upprättade VSK på Vestmanlands läns sparbank i
    december 1905. Sedan en basar givit goda inkomster. Insättningen blev
    300 kr. De damer som hjälpt VSK på basaren bjöds på årsfesten på kafé Ideal.

     

    Märkligt beslut!
    Den 25 augusti 1905 beslutades ”ett tak” i fråga om antalet juniorer i
    VSK. För att förhindra för stor föryngring maximerades antalet till tolv.

    Den 9 mars året efter togs dock ”taket” bort.
    Och VSK:s
    förste sekreterare ”Kåge” Andersson utsågs till särskild ungdomsledare.
    Den förste i VSK!

     

    Fotboll på kredit

    På ett möte den 18 april 1906 beslutades att detta om möjligt
    skulle hos Hygrell och Co. Fem dagar senare valdes grosshandlare
    Hygrell till hedersledamot …

     

    Numera är matchbollarna nya när A-laget ska spela en match.

    Likadant var det inte förr i tiden. När VSK skulle spela en match i
    Ludvika i slutet av 1920-talet hade matchbollen på grund av hög
    ”slitenhet” mist sin litenhet och blivit oformlig. När domaren avverkat
    slantsinglingen fann han att bollen var borta. Han upptäckte dock att
    VSK-aren Usse Thunell var på väg mot sitt mål med bollen under armen
    och ropade:

    – Hörru. Vart ska Du gå med bollen?

    – Jag ska bara gå och prova om den går in i mål, svarade Usse.

    VSK:s grenar vid starten 1904 var fotboll, allmän idrott, skridsko, issegling
    och atletik (tyngdlyftning).

    Bandyn kom 1906.

    I dag har VSK: bandy, fotboll, orientering och bowling.


    Läs om de olika sektionerna VSK haft/har

    Backhoppning,
    Badminton,
    Bandy,
    Bowling,
    Boxning,
    Brottning,
    Cykel,
    Fotboll,
    Friidrott,
    Gymnastik,
    Gång,
    Handboll,
    Ishockey,
    Konståkning,
    Orientering,
    Simhopp,
    Simning,
    Skidor,
    Skridsko,
    Skridskosegling,
    Squash, Tennis,
    Tyngdlyftning och
    Vattenpolo


    Rolf Ivarsson
    ¹) Ivar Andersson son, Rolf (bilden!) var porträtterad sommaren 1996 i VLT.

    Rolf Ivarsson, som han heter skulle då fylla 86 år i september.
    Rolf Ivarsson berättade att han brukade se 230 (!) av VSK:s ca 250 träningspass
    i fotboll. Att han praktiskt taget alltid finns på plats när VSK spelar match.
    Vare sig det gäller A-laget, reserverna eller juniorerna.

    På vintern är det bandy som gäller.
    Även om han inte ser alla matcher för att han tycker det är för kallt.

    Han har för övrigt en egen namnskylt i omklädningsrummet på Arosvallen.
    Något han verkar ta med en aning oro eftersom han var rädd för att kunna bli
    uttagen i laget!

    Rolf Ivarssons son, Gunnar Iwarsson för traditionen vidare genom att
    bland annat ha varit ordförande i VSK:s huvudstyrelse och sekreterare i
    VSK Fotboll.



    VSK-stiftaren Krispin Svärd

    VSK-stiftaren Krispin Svärd var en flitig och mångsysslande idrottsman.
    Här poserar han 1907 med medaljer som i huvudsak tagits i löpning.


    VSK-ledaren Einar Ståhl och VSK-stiftaren Krispin Svärd
    Bilden är från Rocklunda 1974.

    Till vänster kände VSK-ledaren Einar Ståhl och
    till höger den då 87-årige legendaren Krispin Svärd.



    20-års jubileumsfest

    När VSK hade 20-års jubileumsfest 1924 försvarade bandylaget sitt SM-guld.
    Mycket tack vare en stark ledarorganisation.

    Vid högtidsdagen fanns så klart de viktigaste personerna med.

    Signaturen Isak skrev en jubileumsmarsch med följande inledning:

    ”Marschen går till Aros där ömt i famn man tar oss.
    Marschen går till slätten vid Djäknebergets fot. Med klubban, segerns spade
    vi draga hem så glade med mästerskap i fickan till fröjd och segerbot.

    (Källa: ”Arosidrotten 1000 år”, sid. 83).


    Första klubbtidningen


    Första klubbtidningen

    VSK:s första tidning hette: ”VÄSTERÅS SPORTKLUBBS MEDLEMSBLAD.”

    Upplagan var på endast 30 exemplar och i dag kan ett
    nummer betraktas som en sann raritet.

    Bilden föreställer ett jubileumsnummer som kom ut 1924. Första numret kom
    annars i januari 1921 och utgivningen var ganska tät ända fram
    till slutet av 1930-talet. Oftast med Bertil Reuter som ansvarig redaktör.


    Västerås SK:s klubbmärke
    VSK:s förste ordförande Ivar Andersson har berättat att många av VSK:s alla
    medlemmar höll på med idrott ute vid Notudden:

    ”Vi kallade oss ”Vännerna” och blev så hemtama där ute att vi
    skaffade en ståtlig flaggstång, på vilken vi hissade klubbfanan. Något
    som markägaren dock inte gillade.

    En dag satt det en lapp på flaggstången med beskedet att det skulle bli
    polisanmälan om inte flaggstången var borta inom en viss tid.”
    (Källa: ”Arosidrotten 1000 år”, sid. 45).


    1989

    Västerås SK:s klubbmärke
    Efter 85-års verksamhet och av ett rekordstort antal dokumenterade idrotter.
    Fanns numera bara bandy, fotboll, orientering och bowling
    kvar.
    De fyra sektionerna ombildades 1989 till specialklubbar. Alla är dock
    underlydande ”Västerås sportklubb idrottsallians”, som utöver
    särskilda befogenheter har till uppgift att säkerställa VSK:s fortsatta
    integritet och tradition.


    VSK fyller 100 år

    29 januari 2 004, som för övrigt är en torsdag fyller en av Sveriges
    anrikaste idrottsklubbar 100 år.


    ”Gamla VSK-are”

     

    ”Gamla VSK-are” bildades lördagen den 13 maj 1944 på initiativ av
    1920-talets VSK-målvakt i bandy; Kalle Ryman.

    Vid VSK:s 40-årsjubileum
    fick han äldre VSK-are intresserade för sin idé om en kamratförening.

    För att bli medlem skulle man var fyllda 40 år och ha arbetat
    för VSK som idrottsman eller ledare i ett tiotal år. Åldersregeln
    ändrades dock när medlemsantalet sjönk.

    Avsikten med ”Gamla VSK-are” är att föreningen ska söka vidmakthålla
    och stärka kamratskapet och klubbkänslan VSK-medlemmar emellan.
    Men även i mån av förmåga vara ett stöd och en hjälp för VSK och
    numera skänker ”Gamla VSK-are” ett årligt uppmuntringspris till
    varje sektion inom VSK.


    VSK-vännerna

    Den 22 december 1948 bildades VSK-bandyvänner.

    Det är den sammanslutningen som numera heter VSK-vännerna.

    Vid bildandet ansåg stiftarna: Ragnar Bätz, Evald Dahlberg, Tore Roos,
    Björn Sjölander och Rune Swensson att ett 20-tal likasinnade skulle
    ge VSK bandy sitt stöd. Åren har gått och målsättningen ändrats mycket.
    Dock inte totalt!
    I och med bildandet av VSK-fotbollsvänner
    ansåg många att två stödföreningar var en för mycket. Så i slutet av
    1960-talet tog bandyvännerna bort bandy och fotbollsvännerna upphörde …

    Medlemsantalet var vid 10-årsjubileumet 1958: 60 st.

    1974 hade man ökat till 290 st. medlemmar.


    Övrigt

    VSK-klacken

    Kalle Rosenberg

    Rocklunda – världens första konstisbana för bandy

    Sport Center – en misslyckad satsning

    Upp


    Badminton

    VSK har haft en sektion.


    Bandy


    VSK:s första bandylag från 1906

    Bilden föreställer VSK:s första bandylag från 1906.

    Bandyn utpekas allt som oftast som Västerås ”nationalsport.”

    VSK Bandy är Sveriges anrikaste bandyförening med 16 SM-guld.
    Med det är man ”Mesta Mästare” och också ledare av bandyns maratontabell.
    Andra tunga meriter är 30 st. SM-finaler (!)

    Cirka 70-talet landslagsmeriter genom tiderna.

    World Cup-mästare: 1987, 1989, 1994 och 1997.

    Europa Cup-mästare: 1990, 1993, 1994, 1996 och 1998.

    Bertil Reuter sköt Sveriges första landslagsmål

    VSK-aren och vänsteryttern Bertil Reuter sköt Sveriges första landslagsmål
    i bandy.
    Det skedde i premiärkampen i Helsingfors mot
    Finland 1919.

    Sverige förlorade dock med 1-4.

    Källa: VLT 26 januari 1994

    SM-debuten slutade med storförlust!

    Västerås SK:s klubbmärke
    När det första svenska mästerskapet anordnades 1907 fanns VSK med.
    Det gick dock inte bättre än att SM-semifinalen mot IFK Uppsala förlorades
    med hiskliga 0-14!

    SM-finalen vann IFK Uppsala mot IFK Gävle med 4-1.

    Första SM-finalen 1922

    När VSK spelade sin första SM-final anordnade tidningen VLT ett extratåg.
    Biljett inkl. entré kostade 9.10:-. Platserna 865 st. täckte inte efterfrågan.

    VSK förlorade med 2-3 mot IK Sirius.

    I VSK:s årsberättelse kunde man bland annat läsa: ”Förlorade p.g.a. en
    vidrig otur ett välförtjänst SM-tecken. Men nästa år!!!”

    (Källa: Arosidrotten 1000 år, sid. 74).

    VSK gick mycket riktigt till final
    året efter, då IF Linnéa besegrades med 2-1.

    I årsberättelsen konstaterade man: ”Vi kunna nu känna oss stolta över
    att tillhöra familjen VSK, ty i år stå vi inför våra drömmars mål.”

    (Källa: ”Arosidrotten 1000 år”, sid. 75).

    Nu gällde det för VSK att försvara titeln.

    Glädjen var stor då man redan
    den 25 november kunde spela en träningsmatch mot Västanfors. VSK vann med hela
    15-1, men trots detta kunde man läsa: ?Västanforslaget var inte dåligt.
    Vi har mött sämre motstånd i Örebro. Bergslagens söner kunna vara stolta
    över att de icke gingo mållösa från matchen.?

    (Källa: ”Arosidrotten 1000 år”, sid. 75).

    – Ja, ja, säga vad man vill. Tur var att VSK försvarade
    guldet
    genom att besegra IF Linnéa med 4-1 (Peters anm.).

    Västerås SK:s klubbmärke
    ”Västerås är alltför bortskämd i bandy – helt naturligt förresten –
    och att arbeta fram ett bandylag på sidan om en sådan bandyförening som
    V.S.K. är inte det lättaste man kan ta sig för.”

    VIK-bladskonstaterande från 1926. (Källa: ”Mesta Mästarna” sid. 22).


    VSK-IFK för första gången i en bandymatch!

    Vid Midvinterfesten i mars 1907 möttes VSK och IFK Västerås för första gången
    i en bandymatch. Här i aktion utanför Westerås skridskoklubbs (1872) fina
    omklädningspaviljong och värmestuga. VSK vann med 1-0.

    Till DM-turneringen samma vinter hade endast VSK anmält ett lag,
    trots att distriktet då också omfattade Närke.
    VSK försökte då anmäla reservlaget – i IFK:s dräkter och namn!
    – Men, IFK sa nej.

    Samma sak upprepades 1919, men då sa IFK ja – och lär därmed stå som
    sann förlorare i oändlig tid utan att ha spelat.


    VSK:s publikrekord (med bilder m.m.)
    från Arosvallen 1934 är på 11 231
    betalande åskådare. Motståndare var IFK Uppsala, som vann med 5-1.

    Från hockey med trätrissa till bandyfinal

    Bandysporten, som i inledningen kallades hockey,
    tog sina första stapplande skär på svensk is 1896.

    Når VSK bildades 1904 hade sporten börjat få en
    så stor spridning att den ganska snart kom med på programmet.

     

    Det blev en hovrättsnotarie, vid namn Ekström, från Uppsala som tog
    initiativet. Han hade varit med och bildat Uppsala Hockeyklubb.

    Början på den senare så framgångsrika VSK-bandyn
    togs redan vintern 1904-1905.

     

    Originellt nog började VSK spela med en trätrissa och det gav problem
    når man skulle spela sin första match mot IFK Köping. Köpingsklubben
    hade ”satt medar på sitt duktiga fotbollslag” och spelade med ett
    träklot. Det passade inte VSK som förlorade klart.

     

    På sin bana nere på Mälaren – till höger om åmynningen – tränade dock
    VSK:arna vidare och färdigheten ökade.

     

    En ovanlig specialitet hade den storväxte backen Walther. Han avvärjde
    många farligheter genom att slå med klubban mot motståndarnas
    skridskospetsar. Skridskorna var på den tiden fastsnörda på skorna och
    slagen resulterade i att skridskorna åkte av! Kalla det gärna en avväpnande
    teknik.

    IFK Köping skulle få en utskåpning ganska omgående. 1906 blev VSK det
    första Västmanlands-lag som slog dem i bandy. 6-0 blev det i en DM-final
    där dock VSK blev diskvalificerade därför att man använt några nytillkomna
    spelare som tidigare blivit utslagna med Läroverkets lag.

    Det blev mer och mer avancerat motstånd.
    1907 noterade man en hedersam förlust med 0-5 mot Sveriges näst bästa lag
    – Djurgårdens IF.

    Året därpå deltog man för första gången i SM. Skulle spela mot suveräna
    IFK Uppsala på Djurgårdsbrunnsviken. VSK:arna spelade normalt med en
    högstudsande gummiboll men den kastade Sune Almkvist bort! Än en gång fick
    VSK genomlida en match där bollovanan tog ut sin rätt. Enligt obekräftad
    uppgift vann Uppsala med hela 13-0.

     

    Det här året – 1908 – vann VSK sitt första DM i bandy.
    Segern i Västmanland-Nerikes mästerskap togs mot IFK Örebro med 3-1.

    Örebro SK och IFK Västerås möttes 1909 och 1910
    och delade på tecknen, men sedan radade VSK
    upp en imponerande svit av DM-titlar. 16 raka segrar!

     

    Åtta av DM-segrarna vanns med tvåsiffrigt resultat på VSK-sidan.
    Den största segern kom 1920 då IFK Arboga slogs med 20-0.

    Sviten bröts av Örebro BK den 26 februari 1928 som hemmavann med 2-1.
    VSK hade dock sina fem bästa spelare med i landskamp mot Finland samma dag.

     

    1929 bevisade VSK åter sin suveränitet genom att slå Örebro SK i en
    bortafinal med 6-1.

    Den första verkliga framgången i SM-sammanhang kom 1921. Då mötte VSK
    SM-suveränerna IFK Uppsala i semifinal. VSK ledde med 3-2 i halvtid.

    Den andra halvleken inleddes dock strålande av Uppsaliensarna och en kvart
    före slutet var ställningen 7-3 till dem. Det verkade bli ett ras, men
    VSK:arna kom igen och när slutsignalen gick var ställningen 7-6.

    Bättre ändå gick det alltså 1922. I SM-cupens andra omgång slogs Vesta
    tillbaka med 9-0.
    Därefter stod IFK Uppsala åter på tur. Efter en
    rafflande match med fint spel stod VSK som segrare med 6-3 sedan Manne
    Johansson placerat fyra bollar i nät bakom sin landslagskamrat
    ”Sleven” Säfvenberg.

    Hårdare blev det i semifinalen. IF Linnéa från Stockholm hade en bra dag
    och ställningen var 3-3 när matchen nästan var slut. Efter de
    intensivaste 270 sek. som kanske spelats stod dock VSK som segrare med 6-3.

     

    Första finalen var ett faktum och VLT kunde annonsera om finaltåg
    till Stockholm till ett pris av 8:10 plus 1 kr i entré.

    Efter en rafflande final stod dock Sirius som ”turlig” segrare med 3-2.

    Västerås hade blivit en bandymetropol. Med VSK-ordföranden
    E. A. ”Tjocka Lasse” Larsson som pådrivande hade man 1920 fått den första
    landisbanan.

     

    Törnbloms Båtbyggeri tog upp tillverkning av bandyklubbor på sitt program
    och deras ”VSK-klubban” hade en strykande åtgång. Efter två års
    produktion var man 1924 uppe i 10 000 klubbor!

    Beska kommentarer om VLT

     

    VLT fick beska kommentarer från VSK-håll när tidningen, efter VSK:s
    fina 9-0 triumf över IF Vesta från Uppsala, 1922 hade ett lika litet
    som undermåligt referat.

    ”VLT är tydligen bara till för IFK Västerås”, tyckte de grön-vita.

    Det blev dock snabbt en ändring. När man i nästa match slog IFK Uppsala
    med 6-3 fick VLT i stället en eloge: ”Äntligen ett fint VLT-referat om VSK,
    signerat Gurra”
    , skrev bl.a. VSK:s klubbtidning efteråt.

    ”Gurra” var i dagligt tal kallad Gunnar Ljungqvist och han kom att bli
    en verklig VSK:are. Något som han underströk i sin behandling av
    pressmaterial om VSK. Det kom en period då många tyckte att VLT var
    VSK:s klubbtidning. Vilket naturligtvis var avundsjukt uttryckt!

    Ur ett nummer av Vestmanlands Läns Tidning

    Ur ett nummer av Vestmanlands Läns Tidning daterat den 7 januari 1949,
    har vi hämtat följande uppmärksammade förstasidesnyheter:

    ”Trettondagens traditionella stadsfullmäktigesammanträde bjöd bl.a. på en
    gripande syn då hela fullmäktigeuppsättningen – sextio fullmyndiga män
    och kvinnor i en hel timme stod med höjda bandyklubbor och lyssnade till
    en redogörelse för Västerås Sportklubbs historia.”

    Nu var det inte så många som fick ta del av – den helt osanna rapporten.
    Den ingick i en specialkomponerad förstasida som kamraterna på VLT gjort
    för att hylla VSK-ordföranden och redaktionssekreteraren på hans 50-årsdag.
    Prenumeranterna fick naturligtvis hålla till godo med en annan
    förstasida … ;-)


    Bowling


    VSK Bowling

    VSK har en sektion.

    Bilder föreställer en kvartett kända VSK-bowlare. Överst från vänster
    Ingemar Kindblom och Ove Engberg.

    Längst fram till vänster Claes Rylander och Sven Andersson.

    När tåget gick utan förare

     

    VSK-bowlarna spelade seriematch uppe i Borlänge 1972. En av hemmaspelarna
    var i lysande form och storspelade första serien. När även andra inletts
    med tre raka strikar klappade han sin motspelare på axeln och sade:

    ”Häng med nu! För nu går tåget!”

    ”Ja, då är det nog bäst att jag hänger med för det är jag som är
    lokföraren!”
    replikerade VSK-aren sanningsenligt och gjorde det …

    Källa: VSK:s jubileumsnummer 1904-1974 ”Heja Sport”

     

    VSK Bowling webbsida


    Boxning

    Västerås SK:s klubbmärke
    Inför OS i Stockholm 1912 ströks bland annat boxningen från programmet av
    brist på domare och funktionärer. Med den utgångspunkten får man säga av VSK
    låg långt framme när man startade en sektionen 1919.

    I VSK:s årsberättelse kunde man läsa att sektionsmässigt var
    VSK mest fruktade i bandy och boxning.


    VSK-boxaren Gunnar Grandell

    Vid SM-premiären i Stockholm 1920 ställde 55 deltagare upp.
    En av dessa var 16-årige Gunnar Grandell
    från VSK, som hade lyckats få lördagsledigt från sitt jobb på ASEA.
    Gunnar Grandell slutade så småningom tvåa.

    VSK-boxningen fick ett abrupt slut 1922 på grund av problem med ekonomin.
    Året slutades med sektionsnedläggning.


    Brottning

    VSK hade några bra år i brottning mellan 1913-1918 innan intresset svalnade
    och andra klubbar i staden tog över.


    Cykel

    VSK har haft en sektion.


    Fotboll


    VSK:s första fotbollslag från 1904

    Bilden föreställer VSK:s första fotbollslag från 1904.

    Tidningen ”Nordiskt Idrottslif” noterade 1906:
    ”Alltifrån 1904 års fotbollssäsongs början ha Västerås sportklubb och
    Västerås-kamraterna sökt göra hvarandra äran stridig att vara stadens bästa
    lag.

    Under 1904 spelades ett flertal matcher, av hvilka Sportklubben vunno de
    flesta och 1905 blev ställningen oafgjord med en lika och en förlorad.

    I år har Sportklubben vunnit alla matcher som spelats
    äfven om överlägsenheten har varit ringa.”

    Källa: ”Arosidrotten 1000 år”, sidan 249.

    VSK-IFK Västerås sedan 1970

    1918

    Västerås SK:s klubbmärke
    1918 hade fotbollslaget dåligt med pengar och supportern ”Ruckarn” Andersson
    fick pröjsa ur egen ficka när laget skulle åka tåg till Stockholm.

    Det sägs att pengarna inte räckte för att reserven ”Hyttan” Karlsson, 18 år
    skulle få åka med. Han fick gå hem med tårar i ögonen …

    Källa: VLT 26/1 1994

    VSK:s första fotbollslag av klass – var laget från 1922.

    Det var övervägande bandyspelare.
    ”Hebbe” Thelenius som var
    en av dåtidens stjärnor i VSK hade en önskan som var hetare än allt annat.
    Det var att få besegra trätobrodern VIK, berättas det.
    (Västerås IK var bl.a. med i första årets allsvenska (!) 1924-1925).

    Men Thelenius
    fick vänta ända till 1928. Och efter VSK-vinsten sägs det att VIK-arna
    fick gå långa omvägar för att slippa höra ”Hebbes” alla tråkningar …

     

    Svenskt rekord i antalet målvakter?

    VSK har möjligen svenskt rekord i antalet målvakter under en säsong.
    Under andra världskriget använde VSK inte mindre än åtta målvakter (!)
    i sitt fotbollslag. Det hela berodde på beredskapsinkallelser i det
    militära. Därav blev sejouren i division II också bara 1-årig.

    När VSK första gången gick upp i allsvenskan


    VSK:s lag från 1954-1955

    På den här tiden spelades fotboll höst och vår.

    Hösten 1954 var VSK för första gången i klubbens 50-åriga historia på väg
    till allsvenskan. Aftonbladet skrev: ”Vad menar
    egentligen Västerås Sport? Laget som så förtvivlat kämpade för att undgå
    degradering från division II i våras, men som nu plötsligt praktiskt taget
    toppar serien. Och spelar ändå laget med precis samma spelare, även om man
    skiftat platser i inbördes i ett par fall.”

    Aftonbladet hade uppmärksammat VSK eftersom klubben hade besegrat favoriten
    IFK Eskilstuna i seriefinalen på Arosvallen med 4-3 (2-2) inför hela 6 778
    åskådare – vilket då var publikrekord för VSK fotbollen på Arosvallen.

    Lars Berg gjorde tre av VSK:s mål (1-0, 2-2 och 4-2) medan Ove Dansson gjorde
    3-2 direkt efter pausvilan.

    VSK gick ända fram till serieledning i den näst
    sista omgången innan vinteruppehållet efter 3-1 (2-1) mot Karlstads BIK på
    Arosvallen inför 4 070 åskådare.

    VSK lyckades även vinna returen i Karlstad (söndagen 24 oktober) med 1-0.

    Västerås SK:s klubbmärke
    När Motala AIF kom på besök på vårsäsongen
    kom hela 9 848 åskådare, som dessvärre fick se VSK förlora trots bra spel med
    hela 0-4.
    Lyckligtvis kunna förlusten följas upp med
    en viktig bortaseger mot IK Brage.

    När två omgångar återstod kom IK City på besök. Hela
    11 175 äntrade
    Arosvallen. Naturligtvis en ny rekordpublik.
    VSK kunde med nöd och näppe
    vinna matchen med 2-1.
    IFK Södertälje var nu sista
    hindret. Södertälje hade i första omgången besegrat VSK på Vallen med 4-1,
    men nu fick Sportklubben revansch! Efter att Ove Dansson och Lennart ”Leppe”
    Ekblom raskt ordnat fram en tvåmålsledning. Saken var klar – VSK var i
    allsvenskan för första gången!

    Se sluttabellen här.

    Källor till ”När VSK första gången gick upp i allsvenskan”, är VSK:s
    medlemstidning ”Heja VSK” nr 3 1994 och ”Arosidrotten 1000 år”
    sidan 254 och 255.

    Första allsvenska matchen


    Första allsvenska matchen
    1955 på hösten så spelade VSK sin första allsvenska match.

    Norrby IF från Borås var premiärmotståndare och var precis som VSK
    nyuppflyttade.
    11 210 åskådare fanns på Arosvallen.

    VSK:s första allsvenska mål svarade
    Ove Dansson för i matchen som sedermera slutade 2-2.

    Bilden visar när domaren ”Gea” Lundberg från Stockholm singlar slant.
    Henry Ohlsson (VSK) till höger, som är redo att överlämna blommor till Norrbys
    lagkapten.

    Stig Fredriksson – förste A-landslagsman i fotboll

    VSK:s förste A-landslagsman i fotboll blev Stig Fredriksson, som
    division II-spelare 1979 fick debutera mot Sovjet i Tiblisi.

    Sverige förlorade med 0-2.

    Stig Fredriksson gjorde sju landskamper som VSK-are, men åtskilligt fler
    i IFK Göteborgs tröja …

    Källa: VLT 26 januari 1994

    Fjärde allsvenska fotbollssäsongen

    VSK Fotboll gjorde 1997 sin fjärde allsvenska fotbollssäsong.
    Senast det begav sig innan 1997 var annars 1978. VSK förlorade då hemma mot
    Åtvidaberg i sista omgången med 0-4 inför 12 218 åskådare och åkte ur.

    Några utländska stjärnor i VSK fotboll

    Västerås SK:s klubbmärke
    Knud Engedahl kom 1970 från Danmark till Västerås. Engedahl var målvakt som
    då hade hunnit med 18 st. landskamper. Efter nio år och ca 350 matcher lämnade
    han VSK efter degraderingen i allsvenskan.

    1971-1972 spelade jugoslaven Nicola Oparuzic i grönvitt.

    1976-1980 gjorde dansken Ole Nielsen fina insatser som bollhållare
    och spelfördelare.

    Finländaren Reijo Kaski kom till VSK från Nyköping. Kaski fick engelsmännen
    Graham Howell och Chris Garland, samt polacken Andrzej Bielak som klubbkamrater.

    1985 värvades finske landslagsmålvakten Olli Isoaho
    efter bl.a. proffsspel i Hongkong.

    1986 kom jugoslaven Dragan Miletovic från Röda Stjärnan i Belgrad.
    Trots sin 11-åriga proffsbakgrund blev han mindre lyckad och återvände
    även hem 1987.

    1996 gjorde Dragan Stevovic några framgångsrika matcher i VSK.

    På tränarsidan hade VSK våren 1940 den kände ungerska tränaren Lajos Czeizler.
    Även George Raynor tränare för svenska OS-guldlaget har varit i VSK.
    Under VSK första allsvenska period hade man österrikaren
    Karl Pannagl som tränare.

    Pannagl hade fina tränarmeriter från sex länder. Men gick det dåligt
    var Pannagl inte rolig att tas med. En gång efter en storförlust
    stormade han in i omklädningsrummet med mord i blicken och skrek:
    ”Elf neu spieler!” (Elva nya spelare!). För att sedan vända
    och gå ut igen …

    Fotbollskvalet till allsvenskan

    Västerås SK:s klubbmärke
    1985 kvalde VSK till allsvenskan mot Elfsborg efter att ha kommit tvåa i
    serien. Se hela sluttabellen här.
    Dessvärre fick man stryk med 2-5 hemma och 0-4 borta. VSK:s målskyttar
    var då Fredrik Giesecke och Markku Kauppinen.

    Division II norra 1985
    Djurgården.....26 16 8 2 50-20 40
    VSK............26 18 2 6 64-21 38
    ---------------------------------
    Gefle..........26 14 7 5 41-23 35

    Nästan kvalsvenskan 1991

    Västerås SK:s klubbmärke
    1991 var VSK ett mål från kvalsvenskan, men lyckades inte vinna sista matchen
    mot bottenlaget IFK Sundsvall hemma på Arosvallen, som då tränades av Anders
    Grönhagen.

    Matchen slutade oavgjort 2-2 efter VSK mål av Ulf Persson och Niclas
    Slagstedt. Se hela sluttabellen här.

    VSK fick spela kvar i höstettan, som det då hette.
    Det gick så pass dåligt att laget åkte ur och fick tillbringa två säsonger
    i tvåan.

    1993 sopade dock VSK hem division II mellersta Svealand före IFK Västerås.
    Se hela sluttabellen här.

    Division II mellersta Svealand 1993
    VSK............22 16 4 2 46-17 52
    ---------------------------------
    IFK V-ås.......22 15 3 4 49-31 48
    ---------------------------------
    Hertzöga.......22 10 4 8 47-29 34


    VSK:aren Erik Karlsson på Djäkneberget

    Här ses VSK:aren och fotbollsspelaren Erik Karlsson.

    Erik Klingvall tog bilden 1904 på Djäkneberget.

     


    Friidrott


    VSK-Friidrott

    Den 7 augusti 1904 arrangerades VSK:s första friidrottstävling på
    Djäkneberget.
    En vecka senare var det dags igen – och nu gav
    arrangemanget 5 öre i vinst …

    Västerås runt löptes för åttonde och sista gången 1925. VSK:s 15-mannalag som
    här ses ledde de sex första sträckorna.

    VSK som under en period kunde stoltsera med att tillhöra distriktstopparna.

    Helmer Måhl, Erik Lifh och Karl-Erik Ekman vann SM-segrar för VSK.

    Helmer Måhl blev Västerås förste svenske mästare när han 1911 vann stående
    höjd på 1.43.

    Karl-Erik Ekman vann åren 1941-1945 fem raka SM-guld i stående
    längdhopp.
    Erik Lifh vann höjd 1942 på 1.92.

    1951 lade VSK ner friidrottssektionen.


    Gång

    Västerås SK:s klubbmärke
    VSK-aren Martin Liljekvist var den första som vann ett DM-tecken till
    Västerås.

    John Mikaelsson, Sveriges första storgångare representerade VSK två säsonger
    1943-1944. Mikaelsson vann 13 SM, OS-guld 1948 i London, EM 1946 i Oslo och
    satte 19 världsrekord.

    I slutet av 1940-talet övergick VSK:s gångare till Västerås GK.


    Handboll

    VSK har spelat seriespel i handboll.


    Ishockey


    VSK:s första ishockeylag från 1924

    Bilden föreställer VSK:s första ishockeylag från 1924.

    VSK var första landsortsklubb som tog upp ishockeyn på programmet.
    När VSK startade var det bara 10-talet klubbar som spelade …

    VSK har tre allsvenska säsonger i ishockey bakom sig.
    Man har dessutom två SM-finaler. Nämligen 1925 mot Södertälje SK (förlust 2-3)
    och 1926 mot Djurgårdens IF (förlust 1-7).

    Mot Södertälje hade VSK en 2-0 ledning ända fram till blott fyra minuter före
    full tid. Då slog SSK håll på nollan och hann även med att kvittera.

    I förlängningen avgjorde SSK:s legendariske Calle
    Abrahamsson.

    På grund av intressekonflikter i VSK: ”Ishockey var nog bra men bandyn
    fick inte störas”
    , löd budskapet och hockeyn lades 1928
    ner helt i Västerås.
    Det skulle dröja hela elva år innan ishockeyn startade i Västmanland …

    Helmer Dahlborg – Västerås förste landslagsman i ishockey

    Helmer Dahlborg
    Västerås förste landslagsman i ishockey blev VSK-aren Helmer Dahlborg,
    som 1926 fick spela Sveriges enda landskamp det året mot Polen.

    Helmer Dahlborg var reservmålvakt bakom ordinarie Curt Sucksdorff, IFK
    Stockholm. Datumet var 15 februari och Sverige vann med 6-1.

    Helmer Dahlborg hade i SM-semifinalen mot Nacka spelat strålande och i
    VSK:s medlemsblad kunde man läsa: ”Dahlborg var planens mest lysande
    spelare och frågan är om han har sin överman i landet.”

    VSK vann mot Nacka med 3-1, men i SM-finalen mot Djurgårdens IF blev
    förlusten hela 1-7. Och vare sig Dahlborg eller VSK var lika framträdande.

    Helmer Dahlborg var 21 år före de tidigare så omtalade
    landslagsmännen i ishockey: Lasse P, VSK och Arne Blomqvist, VIK.
    De spelade i samma lag 1947 mot Finland.

    Källa: VLT 26 januari 1994

    Första DM-turneringen

    Västerås SK:s klubbmärke
    Säsongen 1939-1940 genomfördes den första DM-turneringen i länet.
    Följande är ett citat från ”Arosidrotten 1000 år”: ”Finalister
    var VSK, självklar favorit, och nystartade VIK. Men här svarade de gulsvarta
    för en praktsensation och vann med 3-2; segermålet inslaget av Lennart Risberg
    i andra förlängningsperioden.
    VLT menade dock kritiskt (som oftast när något lag dristade sig att slå VSK)
    att det var ett präktigt underbetyg åt ishockeysporten när ett nystartat lag
    som VIK tilläts vinna turneringen.”

    Spelförbud blev diskning

    Västerås SK:s klubbmärke
    I div. II säsongen 1956-1957 inträffade en stor skandal med VSK som
    huvudansvariga.

    Laget skulle åka till huvudstaden för match mot AIK. Vid avresan fanns
    blott sju spelare tillgängliga – resten hade fått spelförbud av bandyledningen!
    Lagledaren Bengt Bergkvist fick telefonera walk-over. En följd av detta blev
    diskvalifikation och nedflyttningen till division IV. VSK-ishockeyn har efter
    det aldrig hämtat sig riktigt …

    Efter säsongen 1975-1976 (22 april) blev VSK Hockey – Västerås HC.
    Allt för att VSK skulle få en bättre ekonomi.


    ”Det är knappast troligt att ishockey har utsikt att bli populärt, till stor
    del beroende på sin situationsfattigdom och bristen på spelmöjligheter.”

    Citat från Västmanlands Allehanda efter en testmatch
    av VSK:s bandylag i ishockey 1919. (Obs! Mycket pekar på att det i själva
    verket var sjumannabandy som spelades).

    Bakom signaturen gömde sig Carl Anton Andersson, som sedermera skulle bli
    en av Västerås IK:s (!) viktigaste medlemmar genom tiderna.
    (Källa: ”Mesta Mästarna” sid. 23).

    Västerås SK:s klubbmärke
    Ishockey har ej förekommit på hela vintern. Kassarna ha fått övervintra
    i förrådsbodarna. Pojkarna anse bandyspelet trevligare.”

    – VSK:s medlemsblad nr 1 1928.

    Eftersom VSK hade svarat för ishockeyspelet i staden tog det elva år innan
    en västmanländsk serie startade.
    (Källa: ”Mesta Mästarna” sid. 26).

    VSK har spelat allsvenskt i tre säsonger och har två SM-finaler.

    Så här ser en årskrönika ut över klubbens ishockeyöden:

    1925: SM-final mot Södertälje i Västerås. 500 ser VSK 2-3 förlora
    efter förlängning. ”Lolle” Jonsson sköt båda VSK-målen.

    Matchen spelades den 21 mars på Gamla plan i Västerås. Till Västeråspublikens
    råa glädje kom SSK:s spelare Jonny Johansson till spel i kubb
    (rundkulig herrhatt). Publiken även de i kubb tystnade dock märkbart
    sedan Johansson gjort två av målen.

    Varför kubb som hjälm? Jo, Johansson kom direkt från tåget och hade klätt
    om på Västerås C och i all hast glömt huvudplagget …

    I semin hade VSK besegrat Stockholms-Göta med 8-6.

    1926: SM-final på stadion: Djurgården-VSK 7-1 (3-0, 2-1, 2-0).

    ”Lolle” återigen tröstskytt. 2 000 åskådare.

    I semin besegrade VSK Nacka med 3-1.

     

    1937-1938: VSK vinner premiärserien i Västmanland utan poängförlust.

     

    1938-1939: VSK blir trea i Västmanlandsserien div. 1.

     

    1939-1940: Dubbel framgång. A-laget vinner Västmanlandsettan.

    B-laget div. II.

     

    1940-1941: Trea i Västmanlandsserien.

    Förlust mot Södertälje i SM med 2-5. SSK sedermera mästare.

    Vinner senior-DM, länets första.

     

    1941-1942: Ny serie: Div. II centrala. Aros vinner före Traneberg,
    Verdandi, VSK, Sura och Stockholms IF.

     

    1942-1943: Fjärde plats i div. II centrala.

     

    1943-1944: Sura tar hem potten. VSK tvåa.

    DM-segrare i både seniorer och juniorer.

     

    1944-1945: Nu kommer VSK på allvar. Vinner div. II
    Västmanlandsgruppen på samma poäng, 13, som VIK men bättre målskillnad.

    Första kvalspelet till allsvenskan: VSK-Mora 1-1,
    Mora-MP 2-0 och MP-VSK 4-6. VSK till division I.

     

    1945-1946: Första allsvenska försöket slutar
    med en näst sista plats i div. I södra. VSK tar
    åtta poäng, vinner 3 matcher.
    Hammarby tar serien före Göta,
    Nacka, Mariefred, VSK och Södertälje IF.

    I kvartsfinalen i SM slår AIK VSK med knappa 7-6.
    DM-segrare.

     

    1946-1947: Tillbaka i tvåan vinner VSK serien
    direkt.
    I kvalen besegras Djurgården med hela 7-3.

    VSK går upp tillsammans med Atlas Diesel, Traneberg och Gefle GIK.

    Kvartsfinal i SM: Göta-VSK 9-4.

     

    1947-1948: Andra allsvenska försöket. Nu blir
    VSK sist i norra gruppen. Tar 7 pinnar, vinner två matcher.

    Tröstar sig med DM-seger.

     

    1948-1949: Degradering till div. II Västra A där
    VSK med allsvensk rutin går obesegrad genom de sex matcherna.

    Möter i kvalen Skived (Värmland). VSK vinner hemma med
    4-3. Borta ännu större: 7-3.

     

    1949-1950: Tredje och sista försöket (?) i allsvenskan går
    lika illa. Sist i div. I norra med futtiga 5 poäng (2 vunna, en oavgjord).

     

    1950-1951: Raset fortsätter. Ned genom div. II Västra A som
    IFK Västerås sensationellt vinner. VSK blir sist.
    Juniorerna tar DM.

     

    1951-1952: Div. III för första gången. Västsvenska östra vinner
    Eyra, Örebro före Westmannia och VSK.

     

    1952-1953: VSK kommer igen. Vinner trean och klarar av Viking
    med 4-1 i II-kvalet.

     

    1953-1954: Nu börjar VIK korsa VSK:s hockeyväg. VIK vinner div.
    II med VSK på silverplats.

     

    1954-1955: Börjar de magra hockeyåren. VSK näst sist i div.
    II västra A. Bara ett lag åker ur.

     

    1955-1956: Samma historia upprepas.

     

    1956-1957: VSK diskas av förbundet. Kommer inte till
    premiärmatchen på Solnais mot AIK där 500 personer förgäves står och väntar.

     

    1957-1958: Omstart i norra Västsvenska B av div. III.
    Tvåa i alla fall med delvis nytt och ungt lag.

     

    1958-1959: Sämre och sämre. Sist i trean.

     

    1959-1960: I division IV. Jo, det blir serieseger.
    Sex poäng före Per Ols. Bl.a. 15-2 mot Norberg.

     

    1960-1961: Trea i Norra Västsvenska C.

     

    1961-1962: Hoppet stiger. Serieseger.

     

    1962-1963: Div. II igen, men det blir en näst
    sistaplats. Bara ett lag, Iron, åker ur.

     

    1963-1964: En oavgjord match räcker inte långt
    i division II. Degradering.

     

    1964-1965: Per Ols vinner trean. VSK tvåa.

     

    1965-1966: VSK:s tur vinna serien.

     

    1966-1967: VSK vinner serien igen. En pinne
    före Karbenning.

     

    1967-1968: Senast (?) försöket i tvåan. Slutade
    med snabb återgång till div. III. Och där har
    VSK etsat sig kvar …

     

    1975-1976: Efter säsongen (22 april) blev VSK Hockey – Västerås HC.
    Allt för att VSK skulle få en bättre ekonomi.


    Skridskosegling


    Erik Reuter vid issegling

    Här har Erik Reuter, VSK, känd vid smeknamnet ”Stora Tranan” akterseglat
    Halvar Westerberg, IFK Djursholm, (svensk mästare 1935, 1936 och 1938).
    Foto: Ernst Blom

    Erik Reuter blev legendarisk som bandyspelare
    och skridskoseglare.
    Smeknamnet ”Stora Tranan” härrör
    sig med säkerhet från skridskoseglingen.

    Till Västerås kom den organiserade
    skridskoseglingen vid sekelskiftet. Enligt gamla program och tidningsurklipp
    var VSK först med skridskoseglingen som tävlingssport i Västerås.


    Konståkning

    VSK har haft en konståkningsektion. Konståkare var med i
    demonstrationståget för konstisbanan på 1950-talet …


    Orientering

    Västerås SK:s klubbmärke
    VSK var mycket framgångsrika i orientering på bl.a. 1920-talet.

    Västmanlands första egna DM 1929 i Usträngsbo
    dominerades av VSK. VSK vann lagtävlingen, senior- och oldboysklassen.

    ”Det är inte så roligt på orienteringstävlingarna längre – VSK-arna är
    alltför överlägsna.”

    Kommentaren var gamle förbundskassören – och VIK-aren Calle Carlsson
    efter en DM-tävling på 1930-talet sedan VSK sopat hem rubb och stubb.

    I mitten av 1960-talet gick dock de mer intensivt
    aktiva orienterarna över till VOK och VIK.


    Simning

    1906 rapporterade tidningen Nordiskt Idrottslif
    det märkliga att tre västeråslag ställt upp i en simtävling i Västerås.
    En sådan bredd hade inte ens Stockholm. Priset, en silverpokal vanns av VSK
    som besegrade IFK Västerås med 5-1.


    Skidor


    VSK-skidor

    VSK hade redan från starten 1904 skidor på tävlingsprogrammet. Man hade många
    fina framgångar med ett flertal distriktmästare till exempel på 1920-talet.



    Skridsko


    Skridskobild från 1906

    Vintern 1906 bestämde Svenska Skridskoförbundet att IFK Västerås:
    ”ej ägde rätt att afhålla allmän svensk skridskotäflan 25 februari.”
    Denna rätt tillkom VSK ensam.

    I februari 1918 fick skridskon sitt slut i VSK, då klubbens aktiva sålt
    sin utrustning eftersom det saknades träningsmöjligheter.

    Bilden är tagen 1906 och föreställer: John Lööf, Gustaf Boberg,
    Gunnar Thorsell och Henrik ”Hicke” Järström.

    Medaljerna var till stor del klubbens egna och gjordes av nedslipade mynt.

    Foto: Ernst Blom (känd västeråsfotograf).


    Squash

    När VSK:s sportcenter blev klart på Bäckby bildade VSK en squash-sektion


    Tyngdlyftning

    Västerås SK:s klubbmärke
    VSK hade en sektion som 1919 övertogs av VIK innan den där dog ut
    efter tre år.

     

     


    Vattenpolo

    Den första vattenpolomatchen 1906 i Västerås vanns av VSK.
    Det var en trelagsturnering och IFK Västerås finalbesegrades.

    Upp


    VSK-klacken


    VSK-Klacken

    VSK var bland de första i Sverige i slutet av 1970-talet,
    som organiserade en riktig hejarklack.

    Bilden är ifrån 1981 under en bortamatch mot Vasalund.

     

     

    VSK Army

    1983 bildades VSK Army, som dock nästan omgående lades ner på grund av
    för mycket bråk och fylla.

    VSK Supporters

    Den 12 juni 1991 bildades VSK Supporters, som snabbt blev en succé.
    VSK Supporters hade som mest över 500 medlemmar.

    1995 sprack bubblan efter att några oseriösa tagit över klubben.

    VSK Sports

    Västerås SK:s klubbmärke
    1995 tog några nya över supporterklubben och de beslutade
    för att starta en ny supporterklubb, eftersom VSK Supporters hade skulder.

    Den nya heter VSK Sports.

    Många av VSK:s supportrar ser kanske VIK Hockey, som
    den största konkurrenten. Det beror mycket på sponsorbiten. VIK fick 1996 in
    mer pengar än både VSK Bandy och Fotboll tillsammans.
    Kommunen har också vid ett flertal tillfällen hjälpt VIK med pengar.
    Skulder de inte själva kunnat betala.

    Andra lag som inte är speciellt populära inom VSK är: Boltic,
    de tre stora Stockholmslagen – framför allt Djurgården!,
    IFK Västerås (elefanterna) och Örebro.

    Några resor


    Kalix 1994
    I januari 1994
    gjordes en av de värsta supporterresor, som någonsin gjorts i Sverige.
    Ett 50-tal VSK-are satte sig i en buss för transport till Kalix.
    Det var en helt vanlig seriematch och rätt betydelselös för VSK.
    Efter matchen bar det av direkt till Västerås. För vem hade råd med hotell?
    Ca 200 mil i buss var därmed ett faktum.

    På tröjorna stod det: ”JAG VAR DÄR KALIX 14/1-94.”
    Och på baksidan: ”96 MILS FÄRD TILL SAMERNAS VÄRLD.”
    Västerås SK:s klubbmärke
    Till Europacupen som gick i Archangelsk var det också klart med resa.
    Supporterklubben hade fått in tillräckligt med anmälningar.
    Och det var meningen att vi skulle åka båt över Östersjön för att sedan
    ta en rysk buss till Archangelsk.
    Resan skulle ha tagit ca åtta dagar, men tyvärr backade ryssarna ur.
    Bussresan skulle ha tagit för lång tid och att åka tåg ville inte ryssarna
    då de inte kunde garantera säkerheten på grund av en övervägande risk för rån.

    Åldern


    Peschon

    Medelåldern i VSK:s klack är rätt hög. Många har varit med och segats sig
    kvar sedan 1970- och 1980-talet. Tyvärr, måste
    man väl säga har nyrekryteringen inte fungerat lika bra.

    Bråk eller att någon kastar in något på isen sköts ofta internt inom klacken.
    Att VSK:s klack sällan blir lika stor, som AIK:s och Hammarbys gör att det
    blir lättare att hålla reda på sina egna.

    För en VSK-are är bandy religion eller kanske något ännu större för vissa?

    Branscher

    Inom VSK:s klack finns det egna branscher och supportergrupperingar
    med egna medlemskap.
    T.ex. ”När himlen är grönvit”, East Rovers,
    Eastern Conference, Green Rebels, Gloggers,
    VSK Stockholm,
    Hallsta Bransch, S.G.A. och
    Floorbangers.

    Floorbangers webbsida

    Kalle Rosenberg – en levande legend

    Västerås SK:s klubbmärke
    En av de största VSK supportrar, som finns är hejarklacksledaren Kalle Rosenberg,
    som hållit på Sportklubben sedan barnsben.

    1973 fick han hedersuppdraget att bli hejarklacksledare
    på Rocklunda.
    Kalle bor i Göteborg, men missar sällan
    en match med VSK på Rocklunda. Kalle åker också på flertalet av
    bortamatcherna.

    Den 13:e november 1997 fyllde legenden, Kalle Rosenberg 70 år!

    Hejsan alla, är Ni klara?

    Berättad av Kalle Rosenberg
    här

    Kalle Rosenberg

    Av Jonas Hållén
    här

    Upp


    Rocklunda – världens första konstisbana för bandy

    Västerås SK:s klubbmärke
    I december 1951 meddelade Västerås stads idrottsstyrelse helt oväntat att
    Arosvallens stora bana inte skulle få användas kommande vinter.
    Uppspolning för bandyspel skulle endast ske på sandplanen.

    Från VSK blev reaktionerna aggressiva. Man vägrade att gå med på att landets
    mest publikdragande hemmalag skulle behöva spela på en bakgård.
    När inga protester hjälpte tog bandysektionens huvudledare: ordf. Helge
    Haeffner, sekr. Sven Kolmodin och kassören Manne Johansson kontakt med folk i
    Eskilstuna för att prata om VSK kunde spela sina hemmamatcher på Tunavallen i
    Eskilstuna.

    Sörmlänningarna ställde sig positiva och allt var klart med planhyror, resor
    och träning m.m. när VSK snabbinkallades till möte med Västerås stads
    idrottsstyrelse ordf. Axel Edström.

    Förslaget VSK fick var att Arosvallens stora plan skulle spolas upp kommande
    vinter och att en konstisbana snarast skulle byggas. Under byggandet skulle
    VSK dock bli tvungna att finna
    sig i spel på sandplan. I VSK-lägret gick man naturligtvis med på detta.
    Edströms villkor var också att inget demonstrationståg skulle arrangeras med
    avsikt att trycka på ytterligare. Det blev ändå ett tåg, där
    Pontus Widén
    gick i täten för bandyspelare, curlare, hastighetsåkare ishockeyspelare och
    konståkare. Som tur var fick inte demonstrationståget någon inverkan på beslutet.


    Demonstrationståget

    Demonstrationståget bestående av bandyspelare, hastighetsåkare, curlare,
    ishockeyspelare och konståkare. Här ses VSK:s ungdomsordförande Jens Jansson
    i täten.

    Längst fram kan man se 10-årige Hans Höglund. Höglund blev sedermera svensk
    lagmästare i brottning och distriktboss för skolungdomsidrotten.
    Även känd som VSK:s maskot på matcherna!

    Den 2 december 1956 var världens första konstisbana för bandy klar.
    På plats vid invigningen fanns 4 000 åskådare. Väd

    dret var inte nådigt och regnet öste ner.
    Invigningsmatch mellan Västmanlands länslag och landslaget. Matchen vanns av landslaget med 3-1.

    Invigningstalet den 2 december 1956 Stadsfullmäktiges ordf. Gösta Sjöberg, som den 31 maj 1956 klubbat beslutet om en konstisbana i Västerås för en beräknad kostnad av 1.065.000 kr, höll invigningstalet den 2 december 1956.
    Foto: Olle Andersson.


    Sport Center – en misslyckad satsning

    Västerås SK:s klubbmärke En av västeråsidrottens största satsningar på klubbnivå gjorde VSK 1974. Det var då Sport Center byggdes ute på Bäckby.
    Projektet var i två miljonersklassen.
    Hallen omfattade 1 900 kvm² och innehöll stadens första squashbanor, samt badmintonbanor, kansli, möteslokaler, restaurang, bastu och swimmingpool m.m.

    Invigningstalet den 18 juni 1974 av Carl XVI Gustaf Invigningen skedde 18 juni 1974 av Carl XVI Gustaf. Bilden föreställer Carl XVI Gustaf. Till höger stå