Ni kan väl historien om, VSK?
Av Peter Eriksson

Lägg märke till att bilderna är klickbara och även kan innehålla mer information.

Västerås SK:s klubbmärke Västerås Sportklubb bildades den 29 januari 1904 inför ett 30-tal ungdomar (många tidigare verksamma i nedlagda "Vännerna") i köket på dåvarande Folkets hus på Blåsbo.
  Men för att inte gå händelserna i förväg började allt med att en blott 16-årige yngling vid namn Krispin Svärd propagerade för en klubbsatsning bland sina arbetskamrater på Keijsers Metallfabrik. När fler intresserade stöttade Krispin Svärd kallade man till en sammankomst:
"Vi hade valt köket som samlingslokal men borde ha satsat på något mera rejält. Jag kom i sista stund och fick nöja mig med en plats i trapphuset", berättade den då fyllde 17-årige initiativtagaren, Krispin Svärd.
  (Källa: "Arosidrotten 1000 år", sid. 45-46).

Krispin Svärd valdes till kassör och blev också en av VSK:s första stora idrottsmän med långdistanslöpning som mest meriterande gren.
  1907 lämnade Krispin Svärd Västerås för Stockholm och senare Södertälje. Det hindrade dock inte Svärd att på VSK:s jubileumsfest och 70-årsdag finnas på plats.
87 år ung ...
  Krispin Svärd var en riktig renlevnadsmänniska som höll efter sina klubbkamrater både när det gällde alkohol (uppträdde någon berusad i VSK blev han struken!), tobak och svordomar. Han levde som han lärde och dog alldeles före sin 100-årsdag i Södertälje.
  Artikel om Krispin Svärd: "Hos honom föddes idén om VSK."

Grundarna av VSK var Krispin Svärd, Ivar Andersson ¹) och John Lööf.

John Lööf, Krispin Svärd och Ivar Andersson
  På VSK:s 50-års jubileumsfest träffades de här tre klubbstiftarna. Från vänster John Lööf, Krispin Svärd och Ivar Andersson.


Karl Emil Ohlsson KARL EMIL "KEO" OHLSSON

EN MÄRKESGESTALT!
Sommaren 1904 invaldes en medlem i VSK som skulle sätta "spår efter sig" mer än de flesta, men inte som aktiv eller ledare utan som konstnär.
Karl Emil Ohlsson hette han, Stockholmare av födseln men Västeråsbo sedan barnaåren.
"Keo" - som han kallades - var ritare på ASEA och kom in i VSK som 18-åring tillsammans med några arbetskamrater.
  Hans relativt svaga kroppskonstitution gjorde att han inte deltog aktivt i idrotten, men när kamraterna spelade fotboll agerade han gärna linjeman. Bäst trivdes han dock när han fick teckna.
Det blev också som tecknare han försökte sin lycka i Stockholm, dit han flyttade 1908 tillsammans med sin bäste kamrat Albin Isaksson.

Det speciella med Keo var att han ritade både vårt klubbmärke (VSK-märket i begynnelsen var en grön femuddig stjärna) och vår medalj. Den senare förekommer inte som pris i dag, men var tidigare mycket attraktiv.
  VSK:s klubbemblem är enligt mig det kanske snyggaste i hela Sverige!
I dag i juli 2000 uppskattar jag att ungefär 40 st. har låtit sig tatuera in VSK:s klubbemblem inklusive jag själv ;-)


Västerås stadsvapen Västerås SK:s klubbmärke Klubbmärkets utformning har sin speciella historia.
Västerås stadsvapen har fått lämna idén till det grönvita mittfältet. Stadsvapnets ros har dock utbytts mot VSK:s stiftelsedatum.
  Det "dubbel T" som bildar det vita fältet i märket är alltså en ombildning av det "M med tak" som finns i stadsvapnet. Ett tecken som vållat mycket diskussion. Många forskare anser att det är en sammansättning av A och M som skall betyda Ave Maria. Detta kan motiveras av att Maria är stadens skyddshelgon och att domkyrkan är en Mariakyrka. Rosen är också en Maria-ros. Tecknet finns för övrigt i domkyrkans sigill som tillkom senast 1291. Totalt är emellertid VSK:s klubbmärke en "Keo-produkt" och det är så vackert att hans minne är väl värt att bevaras.
  Tyvärr avled "Keo" redan 1911 annars hade hans namn säkert blivit betydligt mera känt än som nu är fallet. Hans många gånger Albert Engströms-inspirerade teckningar förekom bl.a. ofta i Söndags-Nisse och Strix.
  Källa: Keo och informationen om klubbmärket är från VSK:s jubileumsnummer 1904-1974 "Heja Sport"

VSK-märket i begynnelsen

VSK-märket i begynnelsen var en grön femuddig stjärna.
Erik Klingvall berättade i VSK:s jubileumsnummer 1904-1974 "Heja Sport" att IFK som bildades 1898 hade valt en blåvit fyruddig stjärna. VSK ville då inte vara sämre så man klämde dit en extra stjärna och valde grönt ...

FOTNOT: Erik Klingvall kom in som VSK-medlem sommaren 1904. 1974 till jubileumsnumret hade han varit medlem alla 70 åren - då var han 88 år ung ...
  Klingvall gifte sig 1908 och kunde då inte fortsätta med idrotten. Folk på den tiden var avigt inställda till idrott. Ungkarl och halvidiot gick väl att stå ut med. Men gift och helidiot var för mycket av det goda ... ;-)

Apropå VSK:s färger och klubbmärke

Föreningens färger är grönt (nr 347) och vitt.
  Föreningens märke utgörs av en sköld med datum och årtal för föreningens bildande i enlighet med de ursprungliga stadgarna (1904-01-29).
Märket ägs av VSK administration.
  I specialklubbarnas tävlingsdräkter som fastställs av VSK A:s styrelse ska ovan nämnda färger och märke ingå.


Fotbollsarena på Djäkneberget På Djäkneberget spelades de första riktiga fotbollsmatcherna i Västerås. Här ses två av stadens första klubbar just på den arenan 1905. IF Hoppet försöker försvara sitt mål när VSK:s andralag i tvåfärgade skjortor går till anfall. Matchen slutade 2-2. Foto: Erik Klingvall.


Antalet VSK-medlemmar var 1906 71 st.
  1913 passerade man 100.
  Sju år senare var det snudd på 300.
  1929 var det 361 st.
  Men först 1948 passerades 400-strecket.

1904 började VSK-are att mödosamt släpa upp slaggsten från hyttan nere vid Mälaren för att bygga en materialbod på Djäkneberget. Boden kom att ersätta den första som var Olséns vedbod på Hållgatan.

Det första bankkontot upprättade VSK på Vestmanlands läns sparbank i december 1905. Sedan en basar givit goda inkomster. Insättningen blev 300 kr. De damer som hjälpt VSK på basaren bjöds på årsfesten på kafé Ideal.

Märkligt beslut!
Den 25 augusti 1905 beslutades "ett tak" i fråga om antalet juniorer i VSK. För att förhindra för stor föryngring maximerades antalet till tolv.
  Den 9 mars året efter togs dock "taket" bort.
  Och VSK:s förste sekreterare "Kåge" Andersson utsågs till särskild ungdomsledare. Den förste i VSK!

Fotboll på kredit
På ett möte den 18 april 1906 beslutades att detta om möjligt skulle hos Hygrell och Co. Fem dagar senare valdes grosshandlare Hygrell till hedersledamot ...

Numera är matchbollarna nya när A-laget ska spela en match.
Likadant var det inte förr i tiden. När VSK skulle spela en match i Ludvika i slutet av 1920-talet hade matchbollen på grund av hög "slitenhet" mist sin litenhet och blivit oformlig. När domaren avverkat slantsinglingen fann han att bollen var borta. Han upptäckte dock att VSK-aren Usse Thunell var på väg mot sitt mål med bollen under armen och ropade:
- Hörru. Vart ska Du gå med bollen?
- Jag ska bara gå och prova om den går in i mål, svarade Usse.

VSK:s grenar vid starten 1904 var fotboll, allmän idrott, skridsko, issegling och atletik (tyngdlyftning).
  Bandyn kom 1906.
  I dag har VSK: bandy, fotboll, orientering och bowling.


Läs om de olika sektionerna VSK haft/har

Backhoppning, Badminton, Bandy, Bowling, Boxning, Brottning, Cykel, Fotboll, Friidrott, Gymnastik, Gång, Handboll, Ishockey, Konståkning, Orientering, Simhopp, Simning, Skidor, Skridsko, Skridskosegling, Squash, Tennis, Tyngdlyftning och Vattenpolo


Rolf Ivarsson ¹) Ivar Andersson son, Rolf (bilden!) var porträtterad sommaren 1996 i VLT.
Rolf Ivarsson, som han heter skulle då fylla 86 år i september. Rolf Ivarsson berättade att han brukade se 230 (!) av VSK:s ca 250 träningspass i fotboll. Att han praktiskt taget alltid finns på plats när VSK spelar match. Vare sig det gäller A-laget, reserverna eller juniorerna.
  På vintern är det bandy som gäller. Även om han inte ser alla matcher för att han tycker det är för kallt.
  Han har för övrigt en egen namnskylt i omklädningsrummet på Arosvallen. Något han verkar ta med en aning oro eftersom han var rädd för att kunna bli uttagen i laget!
  Rolf Ivarssons son, Gunnar Iwarsson för traditionen vidare genom att bland annat ha varit ordförande i VSK:s huvudstyrelse och sekreterare i VSK Fotboll.


VSK-stiftaren Krispin Svärd VSK-stiftaren Krispin Svärd var en flitig och mångsysslande idrottsman. Här poserar han 1907 med medaljer som i huvudsak tagits i löpning.

VSK-ledaren Einar Ståhl och VSK-stiftaren Krispin Svärd Bilden är från Rocklunda 1974.
  Till vänster kände VSK-ledaren Einar Ståhl och till höger den då 87-årige legendaren Krispin Svärd.


20-års jubileumsfest När VSK hade 20-års jubileumsfest 1924 försvarade bandylaget sitt SM-guld. Mycket tack vare en stark ledarorganisation.
  Vid högtidsdagen fanns så klart de viktigaste personerna med.
  Signaturen Isak skrev en jubileumsmarsch med följande inledning:
"Marschen går till Aros där ömt i famn man tar oss. Marschen går till slätten vid Djäknebergets fot. Med klubban, segerns spade vi draga hem så glade med mästerskap i fickan till fröjd och segerbot.
  (Källa: "Arosidrotten 1000 år", sid. 83).


Första klubbtidningen

Första klubbtidningen VSK:s första tidning hette: "VÄSTERÅS SPORTKLUBBS MEDLEMSBLAD."
  Upplagan var på endast 30 exemplar och i dag kan ett nummer betraktas som en sann raritet.
  Bilden föreställer ett jubileumsnummer som kom ut 1924. Första numret kom annars i januari 1921 och utgivningen var ganska tät ända fram till slutet av 1930-talet. Oftast med Bertil Reuter som ansvarig redaktör.


Västerås SK:s klubbmärke VSK:s förste ordförande Ivar Andersson har berättat att många av VSK:s alla medlemmar höll på med idrott ute vid Notudden:
"Vi kallade oss "Vännerna" och blev så hemtama där ute att vi skaffade en ståtlig flaggstång, på vilken vi hissade klubbfanan. Något som markägaren dock inte gillade.
  En dag satt det en lapp på flaggstången med beskedet att det skulle bli polisanmälan om inte flaggstången var borta inom en viss tid."
(Källa: "Arosidrotten 1000 år", sid. 45).


1989

Västerås SK:s klubbmärke Efter 85-års verksamhet och av ett rekordstort antal dokumenterade idrotter. Fanns numera bara bandy, fotboll, orientering och bowling kvar.
De fyra sektionerna ombildades 1989 till specialklubbar. Alla är dock underlydande "Västerås sportklubb idrottsallians", som utöver särskilda befogenheter har till uppgift att säkerställa VSK:s fortsatta integritet och tradition.


VSK fyller 100 år

29 januari 2 004, som för övrigt är en torsdag fyller en av Sveriges anrikaste idrottsklubbar 100 år.


"Gamla VSK-are"

"Gamla VSK-are" bildades lördagen den 13 maj 1944 på initiativ av 1920-talets VSK-målvakt i bandy; Kalle Ryman.
Vid VSK:s 40-årsjubileum fick han äldre VSK-are intresserade för sin idé om en kamratförening.
  För att bli medlem skulle man var fyllda 40 år och ha arbetat för VSK som idrottsman eller ledare i ett tiotal år. Åldersregeln ändrades dock när medlemsantalet sjönk.
  Avsikten med "Gamla VSK-are" är att föreningen ska söka vidmakthålla och stärka kamratskapet och klubbkänslan VSK-medlemmar emellan. Men även i mån av förmåga vara ett stöd och en hjälp för VSK och numera skänker "Gamla VSK-are" ett årligt uppmuntringspris till varje sektion inom VSK.


VSK-vännerna

Den 22 december 1948 bildades VSK-bandyvänner.
Det är den sammanslutningen som numera heter VSK-vännerna.
  Vid bildandet ansåg stiftarna: Ragnar Bätz, Evald Dahlberg, Tore Roos, Björn Sjölander och Rune Swensson att ett 20-tal likasinnade skulle ge VSK bandy sitt stöd. Åren har gått och målsättningen ändrats mycket. Dock inte totalt!
  I och med bildandet av VSK-fotbollsvänner ansåg många att två stödföreningar var en för mycket. Så i slutet av 1960-talet tog bandyvännerna bort bandy och fotbollsvännerna upphörde ...
  Medlemsantalet var vid 10-årsjubileumet 1958: 60 st.
  1974 hade man ökat till 290 st. medlemmar.


Övrigt

VSK-klacken
Kalle Rosenberg
Rocklunda - världens första konstisbana för bandy
Sport Center - en misslyckad satsning

Upp


Badminton

VSK har haft en sektion.


Bandy

VSK:s första bandylag från 1906 Bilden föreställer VSK:s första bandylag från 1906.
  Bandyn utpekas allt som oftast som Västerås "nationalsport."
  VSK Bandy är Sveriges anrikaste bandyförening med 16 SM-guld. Med det är man "Mesta Mästare" och också ledare av bandyns maratontabell. Andra tunga meriter är 30 st. SM-finaler (!)
  Cirka 70-talet landslagsmeriter genom tiderna.
  World Cup-mästare: 1987, 1989, 1994 och 1997.
  Europa Cup-mästare: 1990, 1993, 1994, 1996 och 1998.

Bertil Reuter sköt Sveriges första landslagsmål

VSK-aren och vänsteryttern Bertil Reuter sköt Sveriges första landslagsmål i bandy.
Det skedde i premiärkampen i Helsingfors mot Finland 1919.
  Sverige förlorade dock med 1-4.
  Källa: VLT 26 januari 1994

SM-debuten slutade med storförlust!

Västerås SK:s klubbmärke När det första svenska mästerskapet anordnades 1907 fanns VSK med. Det gick dock inte bättre än att SM-semifinalen mot IFK Uppsala förlorades med hiskliga 0-14!
  SM-finalen vann IFK Uppsala mot IFK Gävle med 4-1.

Första SM-finalen 1922

När VSK spelade sin första SM-final anordnade tidningen VLT ett extratåg. Biljett inkl. entré kostade 9.10:-. Platserna 865 st. täckte inte efterfrågan.
  VSK förlorade med 2-3 mot IK Sirius.
  I VSK:s årsberättelse kunde man bland annat läsa: "Förlorade p.g.a. en vidrig otur ett välförtjänst SM-tecken. Men nästa år!!!" (Källa: Arosidrotten 1000 år, sid. 74).
  VSK gick mycket riktigt till final året efter, då IF Linnéa besegrades med 2-1.
  I årsberättelsen konstaterade man: "Vi kunna nu känna oss stolta över att tillhöra familjen VSK, ty i år stå vi inför våra drömmars mål." (Källa: "Arosidrotten 1000 år", sid. 75).
  Nu gällde det för VSK att försvara titeln.
  Glädjen var stor då man redan den 25 november kunde spela en träningsmatch mot Västanfors. VSK vann med hela 15-1, men trots detta kunde man läsa: ”Västanforslaget var inte dåligt. Vi har mött sämre motstånd i Örebro. Bergslagens söner kunna vara stolta över att de icke gingo mållösa från matchen.”
  (Källa: "Arosidrotten 1000 år", sid. 75).
  - Ja, ja, säga vad man vill. Tur var att VSK försvarade guldet genom att besegra IF Linnéa med 4-1 (Peters anm.).

Västerås SK:s klubbmärke "Västerås är alltför bortskämd i bandy - helt naturligt förresten - och att arbeta fram ett bandylag på sidan om en sådan bandyförening som V.S.K. är inte det lättaste man kan ta sig för." VIK-bladskonstaterande från 1926. (Källa: "Mesta Mästarna" sid. 22).

VSK-IFK för första gången i en bandymatch! Vid Midvinterfesten i mars 1907 möttes VSK och IFK Västerås för första gången i en bandymatch. Här i aktion utanför Westerås skridskoklubbs (1872) fina omklädningspaviljong och värmestuga. VSK vann med 1-0.
  Till DM-turneringen samma vinter hade endast VSK anmält ett lag, trots att distriktet då också omfattade Närke. VSK försökte då anmäla reservlaget - i IFK:s dräkter och namn! - Men, IFK sa nej.
  Samma sak upprepades 1919, men då sa IFK ja - och lär därmed stå som sann förlorare i oändlig tid utan att ha spelat.
  VSK:s publikrekord (med bilder m.m.) från Arosvallen 1934 är på 11 231 betalande åskådare. Motståndare var IFK Uppsala, som vann med 5-1.

Från hockey med trätrissa till bandyfinal

Bandysporten, som i inledningen kallades hockey, tog sina första stapplande skär på svensk is 1896.
  Når VSK bildades 1904 hade sporten börjat få en så stor spridning att den ganska snart kom med på programmet.

Det blev en hovrättsnotarie, vid namn Ekström, från Uppsala som tog initiativet. Han hade varit med och bildat Uppsala Hockeyklubb.
  Början på den senare så framgångsrika VSK-bandyn togs redan vintern 1904-1905.

Originellt nog började VSK spela med en trätrissa och det gav problem når man skulle spela sin första match mot IFK Köping. Köpingsklubben hade "satt medar på sitt duktiga fotbollslag" och spelade med ett träklot. Det passade inte VSK som förlorade klart.

På sin bana nere på Mälaren - till höger om åmynningen - tränade dock VSK:arna vidare och färdigheten ökade.

En ovanlig specialitet hade den storväxte backen Walther. Han avvärjde många farligheter genom att slå med klubban mot motståndarnas skridskospetsar. Skridskorna var på den tiden fastsnörda på skorna och slagen resulterade i att skridskorna åkte av! Kalla det gärna en avväpnande teknik.
  IFK Köping skulle få en utskåpning ganska omgående. 1906 blev VSK det första Västmanlands-lag som slog dem i bandy. 6-0 blev det i en DM-final där dock VSK blev diskvalificerade därför att man använt några nytillkomna spelare som tidigare blivit utslagna med Läroverkets lag.
  Det blev mer och mer avancerat motstånd. 1907 noterade man en hedersam förlust med 0-5 mot Sveriges näst bästa lag - Djurgårdens IF.
  Året därpå deltog man för första gången i SM. Skulle spela mot suveräna IFK Uppsala på Djurgårdsbrunnsviken. VSK:arna spelade normalt med en högstudsande gummiboll men den kastade Sune Almkvist bort! Än en gång fick VSK genomlida en match där bollovanan tog ut sin rätt. Enligt obekräftad uppgift vann Uppsala med hela 13-0.

Det här året - 1908 - vann VSK sitt första DM i bandy. Segern i Västmanland-Nerikes mästerskap togs mot IFK Örebro med 3-1.
  Örebro SK och IFK Västerås möttes 1909 och 1910 och delade på tecknen, men sedan radade VSK upp en imponerande svit av DM-titlar. 16 raka segrar!

Åtta av DM-segrarna vanns med tvåsiffrigt resultat på VSK-sidan. Den största segern kom 1920 då IFK Arboga slogs med 20-0.
  Sviten bröts av Örebro BK den 26 februari 1928 som hemmavann med 2-1. VSK hade dock sina fem bästa spelare med i landskamp mot Finland samma dag.

1929 bevisade VSK åter sin suveränitet genom att slå Örebro SK i en bortafinal med 6-1.
  Den första verkliga framgången i SM-sammanhang kom 1921. Då mötte VSK SM-suveränerna IFK Uppsala i semifinal. VSK ledde med 3-2 i halvtid.
  Den andra halvleken inleddes dock strålande av Uppsaliensarna och en kvart före slutet var ställningen 7-3 till dem. Det verkade bli ett ras, men VSK:arna kom igen och när slutsignalen gick var ställningen 7-6.
  Bättre ändå gick det alltså 1922. I SM-cupens andra omgång slogs Vesta tillbaka med 9-0.
  Därefter stod IFK Uppsala åter på tur. Efter en rafflande match med fint spel stod VSK som segrare med 6-3 sedan Manne Johansson placerat fyra bollar i nät bakom sin landslagskamrat "Sleven" Säfvenberg.
  Hårdare blev det i semifinalen. IF Linnéa från Stockholm hade en bra dag och ställningen var 3-3 när matchen nästan var slut. Efter de intensivaste 270 sek. som kanske spelats stod dock VSK som segrare med 6-3.

Första finalen var ett faktum och VLT kunde annonsera om finaltåg till Stockholm till ett pris av 8:10 plus 1 kr i entré.
  Efter en rafflande final stod dock Sirius som "turlig" segrare med 3-2.
  Västerås hade blivit en bandymetropol. Med VSK-ordföranden E. A. "Tjocka Lasse" Larsson som pådrivande hade man 1920 fått den första landisbanan.

Törnbloms Båtbyggeri tog upp tillverkning av bandyklubbor på sitt program och deras "VSK-klubban" hade en strykande åtgång. Efter två års produktion var man 1924 uppe i 10 000 klubbor!

Beska kommentarer om VLT

VLT fick beska kommentarer från VSK-håll när tidningen, efter VSK:s fina 9-0 triumf över IF Vesta från Uppsala, 1922 hade ett lika litet som undermåligt referat.
"VLT är tydligen bara till för IFK Västerås", tyckte de grön-vita.

Det blev dock snabbt en ändring. När man i nästa match slog IFK Uppsala med 6-3 fick VLT i stället en eloge: "Äntligen ett fint VLT-referat om VSK, signerat Gurra", skrev bl.a. VSK:s klubbtidning efteråt.
"Gurra" var i dagligt tal kallad Gunnar Ljungqvist och han kom att bli en verklig VSK:are. Något som han underströk i sin behandling av pressmaterial om VSK. Det kom en period då många tyckte att VLT var VSK:s klubbtidning. Vilket naturligtvis var avundsjukt uttryckt!

Ur ett nummer av Vestmanlands Läns Tidning

Ur ett nummer av Vestmanlands Läns Tidning daterat den 7 januari 1949, har vi hämtat följande uppmärksammade förstasidesnyheter:
  "Trettondagens traditionella stadsfullmäktigesammanträde bjöd bl.a. på en gripande syn då hela fullmäktigeuppsättningen - sextio fullmyndiga män och kvinnor i en hel timme stod med höjda bandyklubbor och lyssnade till en redogörelse för Västerås Sportklubbs historia."
Nu var det inte så många som fick ta del av - den helt osanna rapporten. Den ingick i en specialkomponerad förstasida som kamraterna på VLT gjort för att hylla VSK-ordföranden och redaktionssekreteraren på hans 50-årsdag. Prenumeranterna fick naturligtvis hålla till godo med en annan förstasida ... ;-)


Bowling

VSK Bowling VSK har en sektion.
  Bilder föreställer en kvartett kända VSK-bowlare. Överst från vänster Ingemar Kindblom och Ove Engberg.
  Längst fram till vänster Claes Rylander och Sven Andersson.

När tåget gick utan förare

VSK-bowlarna spelade seriematch uppe i Borlänge 1972. En av hemmaspelarna var i lysande form och storspelade första serien. När även andra inletts med tre raka strikar klappade han sin motspelare på axeln och sade:
"Häng med nu! För nu går tåget!"
- "Ja, då är det nog bäst att jag hänger med för det är jag som är lokföraren!" replikerade VSK-aren sanningsenligt och gjorde det ...
  Källa: VSK:s jubileumsnummer 1904-1974 "Heja Sport"

VSK Bowling webbsida


Boxning

Västerås SK:s klubbmärke Inför OS i Stockholm 1912 ströks bland annat boxningen från programmet av brist på domare och funktionärer. Med den utgångspunkten får man säga av VSK låg långt framme när man startade en sektionen 1919.
  I VSK:s årsberättelse kunde man läsa att sektionsmässigt var VSK mest fruktade i bandy och boxning.

VSK-boxaren Gunnar Grandell Vid SM-premiären i Stockholm 1920 ställde 55 deltagare upp. En av dessa var 16-årige Gunnar Grandell från VSK, som hade lyckats få lördagsledigt från sitt jobb på ASEA. Gunnar Grandell slutade så småningom tvåa.
  VSK-boxningen fick ett abrupt slut 1922 på grund av problem med ekonomin. Året slutades med sektionsnedläggning.


Brottning

VSK hade några bra år i brottning mellan 1913-1918 innan intresset svalnade och andra klubbar i staden tog över.


Cykel

VSK har haft en sektion.


Fotboll

VSK:s första fotbollslag från 1904 Bilden föreställer VSK:s första fotbollslag från 1904.
  Tidningen "Nordiskt Idrottslif" noterade 1906: "Alltifrån 1904 års fotbollssäsongs början ha Västerås sportklubb och Västerås-kamraterna sökt göra hvarandra äran stridig att vara stadens bästa lag.
  Under 1904 spelades ett flertal matcher, av hvilka Sportklubben vunno de flesta och 1905 blev ställningen oafgjord med en lika och en förlorad.
  I år har Sportklubben vunnit alla matcher som spelats äfven om överlägsenheten har varit ringa."

  Källa: "Arosidrotten 1000 år", sidan 249.
  VSK-IFK Västerås sedan 1970

1918

Västerås SK:s klubbmärke 1918 hade fotbollslaget dåligt med pengar och supportern "Ruckarn" Andersson fick pröjsa ur egen ficka när laget skulle åka tåg till Stockholm.
  Det sägs att pengarna inte räckte för att reserven "Hyttan" Karlsson, 18 år skulle få åka med. Han fick gå hem med tårar i ögonen ...
  Källa: VLT 26/1 1994

VSK:s första fotbollslag av klass - var laget från 1922.
Det var övervägande bandyspelare.
  "Hebbe" Thelenius som var en av dåtidens stjärnor i VSK hade en önskan som var hetare än allt annat. Det var att få besegra trätobrodern VIK, berättas det. (Västerås IK var bl.a. med i första årets allsvenska (!) 1924-1925).
  Men Thelenius fick vänta ända till 1928. Och efter VSK-vinsten sägs det att VIK-arna fick gå långa omvägar för att slippa höra "Hebbes" alla tråkningar ...

Svenskt rekord i antalet målvakter?

VSK har möjligen svenskt rekord i antalet målvakter under en säsong. Under andra världskriget använde VSK inte mindre än åtta målvakter (!) i sitt fotbollslag. Det hela berodde på beredskapsinkallelser i det militära. Därav blev sejouren i division II också bara 1-årig.

När VSK första gången gick upp i allsvenskan

VSK:s lag från 1954-1955 På den här tiden spelades fotboll höst och vår.
  Hösten 1954 var VSK för första gången i klubbens 50-åriga historia på väg till allsvenskan. Aftonbladet skrev: "Vad menar egentligen Västerås Sport? Laget som så förtvivlat kämpade för att undgå degradering från division II i våras, men som nu plötsligt praktiskt taget toppar serien. Och spelar ändå laget med precis samma spelare, även om man skiftat platser i inbördes i ett par fall."
  Aftonbladet hade uppmärksammat VSK eftersom klubben hade besegrat favoriten IFK Eskilstuna i seriefinalen på Arosvallen med 4-3 (2-2) inför hela 6 778 åskådare - vilket då var publikrekord för VSK fotbollen på Arosvallen.
  Lars Berg gjorde tre av VSK:s mål (1-0, 2-2 och 4-2) medan Ove Dansson gjorde 3-2 direkt efter pausvilan.
  VSK gick ända fram till serieledning i den näst sista omgången innan vinteruppehållet efter 3-1 (2-1) mot Karlstads BIK på Arosvallen inför 4 070 åskådare.
  VSK lyckades även vinna returen i Karlstad (söndagen 24 oktober) med 1-0.

Västerås SK:s klubbmärke När Motala AIF kom på besök på vårsäsongen kom hela 9 848 åskådare, som dessvärre fick se VSK förlora trots bra spel med hela 0-4.
  Lyckligtvis kunna förlusten följas upp med en viktig bortaseger mot IK Brage.
  När två omgångar återstod kom IK City på besök. Hela
11 175 äntrade Arosvallen. Naturligtvis en ny rekordpublik.
VSK kunde med nöd och näppe vinna matchen med 2-1.
  IFK Södertälje var nu sista hindret. Södertälje hade i första omgången besegrat VSK på Vallen med 4-1, men nu fick Sportklubben revansch! Efter att Ove Dansson och Lennart "Leppe" Ekblom raskt ordnat fram en tvåmålsledning. Saken var klar - VSK var i allsvenskan för första gången!
  Se sluttabellen här.
  Källor till "När VSK första gången gick upp i allsvenskan", är VSK:s medlemstidning "Heja VSK" nr 3 1994 och "Arosidrotten 1000 år" sidan 254 och 255.

Första allsvenska matchen

Första allsvenska matchen 1955 på hösten så spelade VSK sin första allsvenska match.
  Norrby IF från Borås var premiärmotståndare och var precis som VSK nyuppflyttade.
  11 210 åskådare fanns på Arosvallen.
  VSK:s första allsvenska mål svarade Ove Dansson för i matchen som sedermera slutade 2-2.
  Bilden visar när domaren "Gea" Lundberg från Stockholm singlar slant. Henry Ohlsson (VSK) till höger, som är redo att överlämna blommor till Norrbys lagkapten.

Stig Fredriksson - förste A-landslagsman i fotboll

VSK:s förste A-landslagsman i fotboll blev Stig Fredriksson, som division II-spelare 1979 fick debutera mot Sovjet i Tiblisi.
  Sverige förlorade med 0-2.
  Stig Fredriksson gjorde sju landskamper som VSK-are, men åtskilligt fler i IFK Göteborgs tröja ...
  Källa: VLT 26 januari 1994

Fjärde allsvenska fotbollssäsongen

VSK Fotboll gjorde 1997 sin fjärde allsvenska fotbollssäsong. Senast det begav sig innan 1997 var annars 1978. VSK förlorade då hemma mot Åtvidaberg i sista omgången med 0-4 inför 12 218 åskådare och åkte ur.

Några utländska stjärnor i VSK fotboll

Västerås SK:s klubbmärke Knud Engedahl kom 1970 från Danmark till Västerås. Engedahl var målvakt som då hade hunnit med 18 st. landskamper. Efter nio år och ca 350 matcher lämnade han VSK efter degraderingen i allsvenskan.
  1971-1972 spelade jugoslaven Nicola Oparuzic i grönvitt.
  1976-1980 gjorde dansken Ole Nielsen fina insatser som bollhållare och spelfördelare.
  Finländaren Reijo Kaski kom till VSK från Nyköping. Kaski fick engelsmännen Graham Howell och Chris Garland, samt polacken Andrzej Bielak som klubbkamrater.
  1985 värvades finske landslagsmålvakten Olli Isoaho efter bl.a. proffsspel i Hongkong.
  1986 kom jugoslaven Dragan Miletovic från Röda Stjärnan i Belgrad. Trots sin 11-åriga proffsbakgrund blev han mindre lyckad och återvände även hem 1987.
  1996 gjorde Dragan Stevovic några framgångsrika matcher i VSK.

På tränarsidan hade VSK våren 1940 den kände ungerska tränaren Lajos Czeizler. Även George Raynor tränare för svenska OS-guldlaget har varit i VSK. Under VSK första allsvenska period hade man österrikaren Karl Pannagl som tränare.
Pannagl hade fina tränarmeriter från sex länder. Men gick det dåligt var Pannagl inte rolig att tas med. En gång efter en storförlust stormade han in i omklädningsrummet med mord i blicken och skrek: "Elf neu spieler!" (Elva nya spelare!). För att sedan vända och gå ut igen ...

Fotbollskvalet till allsvenskan

Västerås SK:s klubbmärke 1985 kvalde VSK till allsvenskan mot Elfsborg efter att ha kommit tvåa i serien. Se hela sluttabellen här. Dessvärre fick man stryk med 2-5 hemma och 0-4 borta. VSK:s målskyttar var då Fredrik Giesecke och Markku Kauppinen.

Division II norra 1985
Djurgården.....26 16 8 2 50-20 40
VSK............26 18 2 6 64-21 38
---------------------------------
Gefle..........26 14 7 5 41-23 35
Nästan kvalsvenskan 1991

Västerås SK:s klubbmärke 1991 var VSK ett mål från kvalsvenskan, men lyckades inte vinna sista matchen mot bottenlaget IFK Sundsvall hemma på Arosvallen, som då tränades av Anders Grönhagen.
  Matchen slutade oavgjort 2-2 efter VSK mål av Ulf Persson och Niclas Slagstedt. Se hela sluttabellen här.
  VSK fick spela kvar i höstettan, som det då hette. Det gick så pass dåligt att laget åkte ur och fick tillbringa två säsonger i tvåan.
  1993 sopade dock VSK hem division II mellersta Svealand före IFK Västerås. Se hela sluttabellen här.

Division II mellersta Svealand 1993
VSK............22 16 4 2 46-17 52
---------------------------------
IFK V-ås.......22 15 3 4 49-31 48
---------------------------------
Hertzöga.......22 10 4 8 47-29 34
VSK:aren Erik Karlsson på Djäkneberget Här ses VSK:aren och fotbollsspelaren Erik Karlsson.
  Erik Klingvall tog bilden 1904 på Djäkneberget.

Friidrott

VSK-Friidrott Den 7 augusti 1904 arrangerades VSK:s första friidrottstävling på Djäkneberget.
  En vecka senare var det dags igen - och nu gav arrangemanget 5 öre i vinst ...
  Västerås runt löptes för åttonde och sista gången 1925. VSK:s 15-mannalag som här ses ledde de sex första sträckorna.
  VSK som under en period kunde stoltsera med att tillhöra distriktstopparna.
  Helmer Måhl, Erik Lifh och Karl-Erik Ekman vann SM-segrar för VSK.
  Helmer Måhl blev Västerås förste svenske mästare när han 1911 vann stående höjd på 1.43.
  Karl-Erik Ekman vann åren 1941-1945 fem raka SM-guld i stående längdhopp.
  Erik Lifh vann höjd 1942 på 1.92.
  1951 lade VSK ner friidrottssektionen.


Gång

Västerås SK:s klubbmärke VSK-aren Martin Liljekvist var den första som vann ett DM-tecken till Västerås.
  John Mikaelsson, Sveriges första storgångare representerade VSK två säsonger 1943-1944. Mikaelsson vann 13 SM, OS-guld 1948 i London, EM 1946 i Oslo och satte 19 världsrekord.
  I slutet av 1940-talet övergick VSK:s gångare till Västerås GK.


Handboll

VSK har spelat seriespel i handboll.


Ishockey

VSK:s första ishockeylag från 1924 Bilden föreställer VSK:s första ishockeylag från 1924.
  VSK var första landsortsklubb som tog upp ishockeyn på programmet. När VSK startade var det bara 10-talet klubbar som spelade ...
  VSK har tre allsvenska säsonger i ishockey bakom sig. Man har dessutom två SM-finaler. Nämligen 1925 mot Södertälje SK (förlust 2-3) och 1926 mot Djurgårdens IF (förlust 1-7).
  Mot Södertälje hade VSK en 2-0 ledning ända fram till blott fyra minuter före full tid. Då slog SSK håll på nollan och hann även med att kvittera.
  I förlängningen avgjorde SSK:s legendariske Calle Abrahamsson.
  På grund av intressekonflikter i VSK: "Ishockey var nog bra men bandyn fick inte störas", löd budskapet och hockeyn lades 1928 ner helt i Västerås. Det skulle dröja hela elva år innan ishockeyn startade i Västmanland ...

Helmer Dahlborg - Västerås förste landslagsman i ishockey

Helmer Dahlborg Västerås förste landslagsman i ishockey blev VSK-aren Helmer Dahlborg, som 1926 fick spela Sveriges enda landskamp det året mot Polen.
  Helmer Dahlborg var reservmålvakt bakom ordinarie Curt Sucksdorff, IFK Stockholm. Datumet var 15 februari och Sverige vann med 6-1.
  Helmer Dahlborg hade i SM-semifinalen mot Nacka spelat strålande och i VSK:s medlemsblad kunde man läsa: "Dahlborg var planens mest lysande spelare och frågan är om han har sin överman i landet."
  VSK vann mot Nacka med 3-1, men i SM-finalen mot Djurgårdens IF blev förlusten hela 1-7. Och vare sig Dahlborg eller VSK var lika framträdande.
  Helmer Dahlborg var 21 år före de tidigare så omtalade landslagsmännen i ishockey: Lasse P, VSK och Arne Blomqvist, VIK. De spelade i samma lag 1947 mot Finland.
  Källa: VLT 26 januari 1994

Första DM-turneringen

Västerås SK:s klubbmärke Säsongen 1939-1940 genomfördes den första DM-turneringen i länet. Följande är ett citat från "Arosidrotten 1000 år": "Finalister var VSK, självklar favorit, och nystartade VIK. Men här svarade de gulsvarta för en praktsensation och vann med 3-2; segermålet inslaget av Lennart Risberg i andra förlängningsperioden. VLT menade dock kritiskt (som oftast när något lag dristade sig att slå VSK) att det var ett präktigt underbetyg åt ishockeysporten när ett nystartat lag som VIK tilläts vinna turneringen."

Spelförbud blev diskning

Västerås SK:s klubbmärke I div. II säsongen 1956-1957 inträffade en stor skandal med VSK som huvudansvariga.
  Laget skulle åka till huvudstaden för match mot AIK. Vid avresan fanns blott sju spelare tillgängliga - resten hade fått spelförbud av bandyledningen! Lagledaren Bengt Bergkvist fick telefonera walk-over. En följd av detta blev diskvalifikation och nedflyttningen till division IV. VSK-ishockeyn har efter det aldrig hämtat sig riktigt ...
  Efter säsongen 1975-1976 (22 april) blev VSK Hockey - Västerås HC. Allt för att VSK skulle få en bättre ekonomi.

"Det är knappast troligt att ishockey har utsikt att bli populärt, till stor del beroende på sin situationsfattigdom och bristen på spelmöjligheter."
  Citat från Västmanlands Allehanda efter en testmatch av VSK:s bandylag i ishockey 1919. (Obs! Mycket pekar på att det i själva verket var sjumannabandy som spelades).
  Bakom signaturen gömde sig Carl Anton Andersson, som sedermera skulle bli en av Västerås IK:s (!) viktigaste medlemmar genom tiderna. (Källa: "Mesta Mästarna" sid. 23).

Västerås SK:s klubbmärke Ishockey har ej förekommit på hela vintern. Kassarna ha fått övervintra i förrådsbodarna. Pojkarna anse bandyspelet trevligare." - VSK:s medlemsblad nr 1 1928.
  Eftersom VSK hade svarat för ishockeyspelet i staden tog det elva år innan en västmanländsk serie startade.
(Källa: "Mesta Mästarna" sid. 26).

VSK har spelat allsvenskt i tre säsonger och har två SM-finaler.
  Så här ser en årskrönika ut över klubbens ishockeyöden:

1925: SM-final mot Södertälje i Västerås. 500 ser VSK 2-3 förlora efter förlängning. "Lolle" Jonsson sköt båda VSK-målen.
  Matchen spelades den 21 mars på Gamla plan i Västerås. Till Västeråspublikens råa glädje kom SSK:s spelare Jonny Johansson till spel i kubb (rundkulig herrhatt). Publiken även de i kubb tystnade dock märkbart sedan Johansson gjort två av målen.
Varför kubb som hjälm? Jo, Johansson kom direkt från tåget och hade klätt om på Västerås C och i all hast glömt huvudplagget ...
  I semin hade VSK besegrat Stockholms-Göta med 8-6.

1926: SM-final på stadion: Djurgården-VSK 7-1 (3-0, 2-1, 2-0).
  "Lolle" återigen tröstskytt. 2 000 åskådare.
  I semin besegrade VSK Nacka med 3-1.

1937-1938: VSK vinner premiärserien i Västmanland utan poängförlust.

1938-1939: VSK blir trea i Västmanlandsserien div. 1.

1939-1940: Dubbel framgång. A-laget vinner Västmanlandsettan.
  B-laget div. II.

1940-1941: Trea i Västmanlandsserien.
  Förlust mot Södertälje i SM med 2-5. SSK sedermera mästare.
  Vinner senior-DM, länets första.

1941-1942: Ny serie: Div. II centrala. Aros vinner före Traneberg, Verdandi, VSK, Sura och Stockholms IF.

1942-1943: Fjärde plats i div. II centrala.

1943-1944: Sura tar hem potten. VSK tvåa.
  DM-segrare i både seniorer och juniorer.

1944-1945: Nu kommer VSK på allvar. Vinner div. II Västmanlandsgruppen på samma poäng, 13, som VIK men bättre målskillnad.
  Första kvalspelet till allsvenskan: VSK-Mora 1-1, Mora-MP 2-0 och MP-VSK 4-6. VSK till division I.

1945-1946: Första allsvenska försöket slutar med en näst sista plats i div. I södra. VSK tar åtta poäng, vinner 3 matcher.
  Hammarby tar serien före Göta, Nacka, Mariefred, VSK och Södertälje IF.
  I kvartsfinalen i SM slår AIK VSK med knappa 7-6.
  DM-segrare.

1946-1947: Tillbaka i tvåan vinner VSK serien direkt.
  I kvalen besegras Djurgården med hela 7-3.
VSK går upp tillsammans med Atlas Diesel, Traneberg och Gefle GIK.
  Kvartsfinal i SM: Göta-VSK 9-4.

1947-1948: Andra allsvenska försöket. Nu blir VSK sist i norra gruppen. Tar 7 pinnar, vinner två matcher.
  Tröstar sig med DM-seger.

1948-1949: Degradering till div. II Västra A där VSK med allsvensk rutin går obesegrad genom de sex matcherna.
  Möter i kvalen Skived (Värmland). VSK vinner hemma med 4-3. Borta ännu större: 7-3.

1949-1950: Tredje och sista försöket (?) i allsvenskan går lika illa. Sist i div. I norra med futtiga 5 poäng (2 vunna, en oavgjord).

1950-1951: Raset fortsätter. Ned genom div. II Västra A som IFK Västerås sensationellt vinner. VSK blir sist.
  Juniorerna tar DM.

1951-1952: Div. III för första gången. Västsvenska östra vinner Eyra, Örebro före Westmannia och VSK.

1952-1953: VSK kommer igen. Vinner trean och klarar av Viking med 4-1 i II-kvalet.

1953-1954: Nu börjar VIK korsa VSK:s hockeyväg. VIK vinner div. II med VSK på silverplats.

1954-1955: Börjar de magra hockeyåren. VSK näst sist i div. II västra A. Bara ett lag åker ur.

1955-1956: Samma historia upprepas.

1956-1957: VSK diskas av förbundet. Kommer inte till premiärmatchen på Solnais mot AIK där 500 personer förgäves står och väntar.

1957-1958: Omstart i norra Västsvenska B av div. III. Tvåa i alla fall med delvis nytt och ungt lag.

1958-1959: Sämre och sämre. Sist i trean.

1959-1960: I division IV. Jo, det blir serieseger. Sex poäng före Per Ols. Bl.a. 15-2 mot Norberg.

1960-1961: Trea i Norra Västsvenska C.

1961-1962: Hoppet stiger. Serieseger.

1962-1963: Div. II igen, men det blir en näst sistaplats. Bara ett lag, Iron, åker ur.

1963-1964: En oavgjord match räcker inte långt i division II. Degradering.

1964-1965: Per Ols vinner trean. VSK tvåa.

1965-1966: VSK:s tur vinna serien.

1966-1967: VSK vinner serien igen. En pinne före Karbenning.

1967-1968: Senast (?) försöket i tvåan. Slutade med snabb återgång till div. III. Och där har VSK etsat sig kvar ...

1975-1976: Efter säsongen (22 april) blev VSK Hockey - Västerås HC. Allt för att VSK skulle få en bättre ekonomi.


Skridskosegling

Erik Reuter vid issegling Här har Erik Reuter, VSK, känd vid smeknamnet "Stora Tranan" akterseglat Halvar Westerberg, IFK Djursholm, (svensk mästare 1935, 1936 och 1938). Foto: Ernst Blom
  Erik Reuter blev legendarisk som bandyspelare och skridskoseglare.
  Smeknamnet "Stora Tranan" härrör sig med säkerhet från skridskoseglingen.
  Till Västerås kom den organiserade skridskoseglingen vid sekelskiftet. Enligt gamla program och tidningsurklipp var VSK först med skridskoseglingen som tävlingssport i Västerås.


Konståkning

VSK har haft en konståkningsektion. Konståkare var med i demonstrationståget för konstisbanan på 1950-talet ...


Orientering

Västerås SK:s klubbmärke VSK var mycket framgångsrika i orientering på bl.a. 1920-talet.
  Västmanlands första egna DM 1929 i Usträngsbo dominerades av VSK. VSK vann lagtävlingen, senior- och oldboysklassen.
  "Det är inte så roligt på orienteringstävlingarna längre - VSK-arna är alltför överlägsna."
  Kommentaren var gamle förbundskassören - och VIK-aren Calle Carlsson efter en DM-tävling på 1930-talet sedan VSK sopat hem rubb och stubb.
  I mitten av 1960-talet gick dock de mer intensivt aktiva orienterarna över till VOK och VIK.


Simning

1906 rapporterade tidningen Nordiskt Idrottslif det märkliga att tre västeråslag ställt upp i en simtävling i Västerås. En sådan bredd hade inte ens Stockholm. Priset, en silverpokal vanns av VSK som besegrade IFK Västerås med 5-1.


Skidor

VSK-skidor VSK hade redan från starten 1904 skidor på tävlingsprogrammet. Man hade många fina framgångar med ett flertal distriktmästare till exempel på 1920-talet.


Skridsko

Skridskobild från 1906 Vintern 1906 bestämde Svenska Skridskoförbundet att IFK Västerås: "ej ägde rätt att afhålla allmän svensk skridskotäflan 25 februari." Denna rätt tillkom VSK ensam.
  I februari 1918 fick skridskon sitt slut i VSK, då klubbens aktiva sålt sin utrustning eftersom det saknades träningsmöjligheter.
  Bilden är tagen 1906 och föreställer: John Lööf, Gustaf Boberg, Gunnar Thorsell och Henrik "Hicke" Järström.
  Medaljerna var till stor del klubbens egna och gjordes av nedslipade mynt.
  Foto: Ernst Blom (känd västeråsfotograf).


Squash

När VSK:s sportcenter blev klart på Bäckby bildade VSK en squash-sektion


Tyngdlyftning

Västerås SK:s klubbmärke VSK hade en sektion som 1919 övertogs av VIK innan den där dog ut efter tre år.


Vattenpolo

Den första vattenpolomatchen 1906 i Västerås vanns av VSK. Det var en trelagsturnering och IFK Västerås finalbesegrades.

Upp


VSK-klacken

VSK-Klacken VSK var bland de första i Sverige i slutet av 1970-talet, som organiserade en riktig hejarklack.
  Bilden är ifrån 1981 under en bortamatch mot Vasalund.

VSK Army

1983 bildades VSK Army, som dock nästan omgående lades ner på grund av för mycket bråk och fylla.

VSK Supporters

Den 12 juni 1991 bildades VSK Supporters, som snabbt blev en succé. VSK Supporters hade som mest över 500 medlemmar.
  1995 sprack bubblan efter att några oseriösa tagit över klubben.

VSK Sports

Västerås SK:s klubbmärke 1995 tog några nya över supporterklubben och de beslutade för att starta en ny supporterklubb, eftersom VSK Supporters hade skulder.
  Den nya heter VSK Sports.

Många av VSK:s supportrar ser kanske VIK Hockey, som den största konkurrenten. Det beror mycket på sponsorbiten. VIK fick 1996 in mer pengar än både VSK Bandy och Fotboll tillsammans. Kommunen har också vid ett flertal tillfällen hjälpt VIK med pengar. Skulder de inte själva kunnat betala.
  Andra lag som inte är speciellt populära inom VSK är: Boltic, de tre stora Stockholmslagen - framför allt Djurgården!, IFK Västerås (elefanterna) och Örebro.

Några resor

Kalix 1994 I januari 1994 gjordes en av de värsta supporterresor, som någonsin gjorts i Sverige. Ett 50-tal VSK-are satte sig i en buss för transport till Kalix. Det var en helt vanlig seriematch och rätt betydelselös för VSK. Efter matchen bar det av direkt till Västerås. För vem hade råd med hotell? Ca 200 mil i buss var därmed ett faktum.
  På tröjorna stod det: "JAG VAR DÄR KALIX 14/1-94." Och på baksidan: "96 MILS FÄRD TILL SAMERNAS VÄRLD."

Västerås SK:s klubbmärke Till Europacupen som gick i Archangelsk var det också klart med resa. Supporterklubben hade fått in tillräckligt med anmälningar. Och det var meningen att vi skulle åka båt över Östersjön för att sedan ta en rysk buss till Archangelsk. Resan skulle ha tagit ca åtta dagar, men tyvärr backade ryssarna ur. Bussresan skulle ha tagit för lång tid och att åka tåg ville inte ryssarna då de inte kunde garantera säkerheten på grund av en övervägande risk för rån.

Åldern

Peschon Medelåldern i VSK:s klack är rätt hög. Många har varit med och segats sig kvar sedan 1970- och 1980-talet. Tyvärr, måste man väl säga har nyrekryteringen inte fungerat lika bra.
  Bråk eller att någon kastar in något på isen sköts ofta internt inom klacken. Att VSK:s klack sällan blir lika stor, som AIK:s och Hammarbys gör att det blir lättare att hålla reda på sina egna.
  För en VSK-are är bandy religion eller kanske något ännu större för vissa?

Branscher

Inom VSK:s klack finns det egna branscher och supportergrupperingar med egna medlemskap. T.ex. "När himlen är grönvit", East Rovers, Eastern Conference, Green Rebels, Gloggers, VSK Stockholm, Hallsta Bransch, S.G.A. och Floorbangers.
  Floorbangers webbsida

Kalle Rosenberg - en levande legend

Västerås SK:s klubbmärke En av de största VSK supportrar, som finns är hejarklacksledaren Kalle Rosenberg, som hållit på Sportklubben sedan barnsben.
  1973 fick han hedersuppdraget att bli hejarklacksledare på Rocklunda.
  Kalle bor i Göteborg, men missar sällan en match med VSK på Rocklunda. Kalle åker också på flertalet av bortamatcherna.
  Den 13:e november 1997 fyllde legenden, Kalle Rosenberg 70 år!

Hejsan alla, är Ni klara?
Berättad av Kalle Rosenberg här

Kalle Rosenberg
Av Jonas Hållén här

Upp


Rocklunda - världens första konstisbana för bandy

Västerås SK:s klubbmärke I december 1951 meddelade Västerås stads idrottsstyrelse helt oväntat att Arosvallens stora bana inte skulle få användas kommande vinter. Uppspolning för bandyspel skulle endast ske på sandplanen.
  Från VSK blev reaktionerna aggressiva. Man vägrade att gå med på att landets mest publikdragande hemmalag skulle behöva spela på en bakgård. När inga protester hjälpte tog bandysektionens huvudledare: ordf. Helge Haeffner, sekr. Sven Kolmodin och kassören Manne Johansson kontakt med folk i Eskilstuna för att prata om VSK kunde spela sina hemmamatcher på Tunavallen i Eskilstuna.
  Sörmlänningarna ställde sig positiva och allt var klart med planhyror, resor och träning m.m. när VSK snabbinkallades till möte med Västerås stads idrottsstyrelse ordf. Axel Edström.
  Förslaget VSK fick var att Arosvallens stora plan skulle spolas upp kommande vinter och att en konstisbana snarast skulle byggas. Under byggandet skulle VSK dock bli tvungna att finna sig i spel på sandplan. I VSK-lägret gick man naturligtvis med på detta. Edströms villkor var också att inget demonstrationståg skulle arrangeras med avsikt att trycka på ytterligare. Det blev ändå ett tåg, där Pontus Widén gick i täten för bandyspelare, curlare, hastighetsåkare ishockeyspelare och konståkare. Som tur var fick inte demonstrationståget någon inverkan på beslutet.

Demonstrationståget Demonstrationståget bestående av bandyspelare, hastighetsåkare, curlare, ishockeyspelare och konståkare. Här ses VSK:s ungdomsordförande Jens Jansson i täten.
  Längst fram kan man se 10-årige Hans Höglund. Höglund blev sedermera svensk lagmästare i brottning och distriktboss för skolungdomsidrotten. Även känd som VSK:s maskot på matcherna!

Den 2 december 1956 var världens första konstisbana för bandy klar. På plats vid invigningen fanns 4 000 åskådare. Vädret var inte nådigt och regnet öste ner.
  Invigningsmatch mellan Västmanlands länslag och landslaget. Matchen vanns av landslaget med 3-1.

Invigningstalet den 2 december 1956 Stadsfullmäktiges ordf. Gösta Sjöberg, som den 31 maj 1956 klubbat beslutet om en konstisbana i Västerås för en beräknad kostnad av 1.065.000 kr, höll invigningstalet den 2 december 1956.
  Foto: Olle Andersson.


Sport Center - en misslyckad satsning

Västerås SK:s klubbmärke En av västeråsidrottens största satsningar på klubbnivå gjorde VSK 1974. Det var då Sport Center byggdes ute på Bäckby.
  Projektet var i två miljonersklassen.
  Hallen omfattade 1 900 kvm² och innehöll stadens första squashbanor, samt badmintonbanor, kansli, möteslokaler, restaurang, bastu och swimmingpool m.m.

Invigningstalet den 18 juni 1974 av Carl XVI Gustaf Invigningen skedde 18 juni 1974 av Carl XVI Gustaf. Bilden föreställer Carl XVI Gustaf. Till höger står VSK:s dåvarande ordförande Rolf Nilsson.
  Inför ca 300 personer höll kungen ett invigningstal. Han passade sedan på att skriva sin autograf på en minnesplatta och invaldes också som hedersmedlem i VSK.
  Efter invigningen gav kommunen samtidigt klartecken för Bellevuestadion och då ASEA och Metallverkan ställt upp ekonomiskt blev konkurrensen övermäktig. 1978 köpte Sport Centers ekonomiska förening anläggningen för 3,5 miljoner och därmed räddades VSK ur en besvärlig ekonomisk knipa.

Källor: "Arosidrotten 1000 år", "Mesta Mästarna", VLT och VSK:s medlemstidningar.

Hem  Upp